Resurser och avfall - Sortering av plastfraktioner

Uppföljning kan göras genom att granska följande:

• Att rutin för källsortering av utökade plastfraktioner finns dokumenterad i framtagen material- och avfallshanteringsplan enligt kravet och som stäms av innan byggstart, löpande under projektet och vid byggprojektets avslut.
• Begär in beskrivningen av hur rutiner/kärl och hur materialfraktioner av plast kan sorteras ut och samlas in, till exempel uppställningsplats i APD plan, och hur entreprenören säkerställer det mot anlitad avfallsentreprenör.
•  Begär in uppgifter om mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande entreprenör, till exempel via mottagningskvitto, intyg, följesedel eller liknande när det är möjligt. 
• Följ upp hur entreprenören säkerställer att utsorterade materialfraktioner omhändertas för materialåtervinning hos anlitad avfallsentreprenör. Det kan exempelvis följas upp löpande vid uppföljningsmöten under kontraktets tid, där entreprenören redovisar vilka åtgärder som vidtagits för att öka andel plastfraktioner som kan återvinnas och som kan driva en efterfrågan på marknaden

Utförandeentreprenader eller insatser för renovering, till- eller ombyggnad, av skolor.

Krav på källsortering av plastfraktioner möjliggör bättre och ökad återvinning av plast enligt ny lagstiftning för bygg- och rivningsavfall från september 2020. Genom upphandlingskravet på källsortering av plastfraktioner ges konkret stöd för att kunna uppfylla den ny lagstiftningen.

I planeringen kan plastfraktioner och dess utsortering anpassas utifrån när störst avfallsflöde sker under byggskedets olika produktionssteg, till exempel under grund- och stomresning, installation, arbete med ytskikt eller inredning. Till exempel genereras plastavfall under hela produktionssteget och särskilt i slutskedet vid installation och inredning.

I material - och avfallshanteringsplanen ska det framgå när under byggproduktionen som sortering ska ske med rutiner för tillgång av utsorteringskärl till relevanta fraktioner under hela byggproduktionen. Utsorteringskärl behöver därför inte finnas tillgängliga under hela byggproduktionen utan bara när det är aktuellt för respektive fraktion. 

I de fall en materialinventering har gjorts skall material- och avfallshanteringsplanen bygga på slutsatserna från inventeringen. Krav på materialinventering används främst vid renovering, om- och tillbyggnad, eller rivning, det vill säga då det finns befintliga byggnader som berörs av projektet (KravID 11502). Krav på relevant kompetens för materialinventering vid ombyggnad och rivning kan ställas (KravID 10572:2).

Äldre plast från rivning innehåller ofta ämnen som är problematiska och bör inte materialåtervinnas om det inte går att säkerställa information om särskilt farliga ämnen (SVHC) på Reach kandidatförteckning. Dessa kan vara farligt avfall. För slippa källsortera dessa fraktioner ska det framgå i rapporten från materialhanteringen samt krävs godkänd dispens enligt Avfallsförordningen (2020:614) 3 kap. 15 §.

Uppgifter om mängden insamlad plast (kg) för aktuellt projekt uppdelat per plastfraktion och uppdelat på mottagande entreprenör utgör bland annat ett underlag för att kunna rapportera in resurs-och avfallsstatistik. 

Se även Naturvårdsverkets vägledning för bygg-och rivningsavfall som också ger stöd för hantering av plast inom bygg och anläggningssektorn. Källsortering gäller för sex obligatoriska fraktioner; trä, mineral, metall, glas, plast, gips. Se också krav på sortering av fraktioner, och statistik för, resurser och avfall (KravID 11504). Läs mer om de nya reglerna för källsortering i Byggföretagens material.

Kravet ska ge entreprenören incitament att öka utsortering av återvinningsbara plastfraktioner som efterfrågas av marknaden och bidrar till en större andel återvinningsbara materialflöden och att det återvunna materialet kan återanvändas. 

Arbetet för hållbar användning av plast intensifierades under åren 2018-2020, bland annat genom regeringsutredningen "Det går om vi vill, Förslag till hållbar plastanvändning" som bland annat berör bygg- och rivningsavfall. I januari 2018 kom en EU-strategi för plast i en cirkulär ekonomi. Enligt denna ska alla plastförpackningar på EU:s marknad återvinnas senast 2030, förbrukningen av plast för engångsbruk minskas och användning av mikroplaster begränsas.

Byggsektorn driver på ett av de största flödena av plast i Sverige och genererar 150 000 ton plastavfall årligen enligt den kartläggning Svensk Byggtjänst har gjort (2021). Relativt sett så utgör plastflöden genom byggprocessens olika skeden de mest betydande plastströmmarna i samhället även om dessa utgör en liten andel av den totala volymen materialflöden inom bygg-och anläggning. Plastmängden totalt ökar, men mängden plast som materialåtervinns ökar inte och utgör mindre än 1% i kartläggningen. Ungefär hälften av allt plastavfall inom bygg är plastförpackningar och emballage. 

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram vägledande stöd för cirkulär ekonomi och en hållbar plastanvändning samt hållbarhetskriterier för förpackningar inom byggsektorn. 

Naturvårdsverkets föreskrifter anger skyldighet om att lämna uppgifter om förpackningar och förpackningsavfall (NFS 2020:8)

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.