Om offentlighetsprincipen och vad den innebär i offentlig upphandling
Att vem som helst kan ta del av allmänna handlingar utgör själva grundbulten i offentlighetsprincipen. Däremot är det inte säkert att du kan ta del av alla uppgifter eftersom de ibland kan omfattas av sekretess.
Innehåll på denna sida
Var och en har rätt att begära ut allmänna handlingar och ta del av uppgifter i allmänna handlingar. Det finns alltså inget krav på att man till exempel måste ha lämnat ett anbud i en upphandling, ha något särskilt intresse eller på annat sätt vara kvalificerad för att få ta del av handlingar eller uppgifter.
Allmänna handlingar
Däremot finns en begränsning i vad man har rätt att ta del av. Offentlighetsprincipen omfattar nämligen bara allmänna handlingar och sådana uppgifter som förekommer i allmänna handlingar. För att du ska ha rätt att ta del av en handling eller uppgifter, måste vissa förutsättningar vara uppfyllda:
- Begäran ska avse en handling.
- Handlingen ska vara en allmän handling.
- Uppgifterna i den allmänna handlingen ska inte omfattas av sekretess.
Kom ihåg - alla kan be om att få ta del av allmän handling
Vem som helst kan be om att få ta del av en allmän handling, inte bara de som lämnat anbud i den aktuella upphandlingen.
En handling kan därför, annorlunda uttryckt, även vara ett föremål – exempelvis ett USB-minne eller en hårddisk – som innehåller någon typ av information som den upphandlande organisationen kan avläsa med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel.
I offentliga upphandlingar förekommer många olika typer av handlingar. Både upphandlingsdokument och anbudshandlingar brukar vara handlingar.
På samma sätt kan olika typer av dokumentation som förts under upphandlingen vara handlingar, till exempel utvärderingsrapporter som har upprättats av olika jurymedlemmar som haft som uppgift att utvärdera de inkomna anbuden.
Kom ihåg - vad är en handling?
En handling kan vara mycket annat än ett dokument, till exempel innehållet på usb-minnen, bilder och ritningar.
Allmänna handlingar är offentliga
Även om något är en handling betyder det inte att vem som helst kan ta del av den. För att handlingen ska omfattas av offentlighetsprincipen måste den också vara allmän.
För att vara en allmän handling måste handlingen förvaras hos en upphandlande organisation som omfattas av offentlighetsprincipen. Dessutom måste handlingen antingen ha
- kommit in till organisationen, eller
- ha upprättats hos organisationen
för att den ska anses vara allmän.
Begreppet förvarad är inte speciellt komplicerat när det rör sig om fysiska handlingar. Om handlingen finns hos den upphandlande organisationen, så förvaras den där. Det innebär till exempel att ett brev som postats in till organisationen är förvarat där i samma stund som det anländer till organisationen.
Om det däremot rör sig om någon form av digital handling, till exempel innehållet i en pdf-fil, anses en sådan handling vara förvarad hos den upphandlande organisationen om organisationen kan ta del av innehållet i handlingen med hjälp av något tekniskt hjälpmedel som organisationen själv använder.
På så sätt är till exempel gamla disketter som getts in till en upphandlande organisation inte allmänna handlingar om organisationen inte har tillgång till, och själv använder, en äldre dator som kan läsa av disketterna.
När en handling har anlänt till en upphandlande organisation, till exempel genom att en upphandlare har fått tillgång till den genom att den har skickats in via e-post, så har handlingen "kommit in".
Det spelar ingen roll om den upphandlande organisationen eller dess företrädare faktiskt har öppnat, läst eller på annat sätt tagit del av innehållet i handlingen. Bedömningen påverkas inte heller av om handlingen har skickats till upphandlarens personliga e-postadress, utan vad som är avgörande är om handlingen rör organisationens verksamhet, till exempel en pågående upphandling.
Även handlingar som aldrig har efterfrågats av den upphandlande organisationen i en upphandling är handlingar i tryckfrihetsförordningens mening. Det viktiga i sammanhanget är inte om den upphandlande organisationen har bett om att få ta del av handlingen, utan om handlingen faktiskt kommit in till organisationen. Det innebär att även information som leverantörer skickar oombedda ofta är allmänna handlingar, även om de kanske inte ska anses utgöra en del av leverantörens anbud.
Enligt lagens definition av vad som har kommit in till en upphandlande organisation skulle man kunna tro att anbud anses inkomna i samma stund som de lämnas in. Det skulle i sin tur innebära att någon kan begära att få ta del av anbuden innan anbudstiden gått ut och anbuden har öppnats.
Anbud anses inkomna vid anbudsöppning
Det finns en särskild undantagsregel i tryckfrihetsförordningen som säger att just anbud inte ska anses ha kommit in före tidpunkten för anbudsöppning. Det innebär att anbud som har skickats till den upphandlande organisationen och kanske har lagts i en särskild låda, i lagens mening inte anses ha kommit in till organisationen förrän det är dags för anbudsöppning. Före denna tidpunkt är organisationen inte skyldig att lämna ut anbuden, eftersom de inte är allmänna handlingar. Att anbuden inte är allmännas och därför inte får lämnas ut ska däremot inte blandas ihop med bestämmelserna om absolut sekretess, som bland annat råder innan tilldelningsbeslutet har meddelats. Läs mer om denna situation i avsnittet Den absoluta anbudssekretessen.
Kom ihåg - inte allmän handling innan anbudsöppning
Anbud är inte allmänna handlingar förrän efter anbudsöppningen. De ska därför inte lämnas ut, även om någon begär ut dem. Efter anbudsöppningen omfattas anbud som regel av sekretess.
En handling är som huvudregel "upprättad" när den har expedierats, det vill säga skickats till någon utanför den upphandlande organisationen. Dokument som däremot skickas internt blir inte expedierade, och är därför inte heller upprättade. På motsvarande sätt är en handling inte expedierad om den skickas till någon som utför ett uppdrag för organisationen.
Detta innebär att upphandlingsdokument enligt huvudregeln blir allmänna först när upphandlingen publiceras. Det är därför som regel inte möjligt att begära ut delar av ett upphandlingsunderlag, till exempel upphandlingsdokument eller avtalsutkastet, innan upphandlingen har publicerats, eftersom dessa ännu inte är allmänna.
Om en handling inte är expedierad
Det finns situationer när en handling anses upprättad, trots att handlingen inte har expedierats. Exempelvis blir handlingar som hör till ett visst ärende allmänna när ärendet avslutas eller i vissa fall när handlingarna på annat sätt har färdigställts, även om handlingarna aldrig har expedierats. Syftet med det är att även handlingar som aldrig lämnar en upphandlande organisation ska kunna bli tillgängliga för var och en inom ramen för offentlighetsprincipen.
Ett upphandlingsärende anses vanligtvis avslutat när ett tilldelningsbeslut har fattats. Det innebär att de handlingar som hör till upphandlingen och som varken har skickats ut eller kommit in till den upphandlande organisationen, då kan bli allmänna handlingar. Exempelvis kan olika former av protokoll som upprättats internt hos den upphandlande organisationen (och därför aldrig kommer in) bli allmänna först när upphandlingen har avslutats, eftersom de som huvudregel inte skickas ut innan dess. Vilka handlingar som i slutändan blir allmänna handlingar måste avgöras från fall till fall.
Kom ihåg - allmän handling som skickas
En handling är ofta upprättad (och därmed allmän) om den skickas till någon fristående person utanför den upphandlande organisationen!
- 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) – var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar
- 2 kap. 3 § TF – definition av begreppet handling i TF:s mening
- 2 kap. 6 § TF – i vilka situationer en handling förvaras hos en myndighet
- RÅ 1996 ref. 25 och HFD 2020 ref. 38 – exempel när en handling inte ansetts vara förvarad hos en myndighet
- RÅ 1998:44 – exempel när en handling ansetts vara förvarad hos en myndighet
- 2 kap. 9 § TF – när en handling är inkommen till en myndighet, se särskilt andra stycket om anbud
- 2 kap. 10 § TF – när en handling anses vara upprättad hos en myndighet
- 2 kap. 12 § TF – när minnesanteckningar, utkast och koncept blir allmänna handlingar
- RÅ 1999 ref. 36 – exempel på om olika handlingar utgör upprättade handlingar enligt 2 kap. 10 § eller 12 § TF och därmed ska betraktas som allmänna handlingar
- RÅ 2004 ref. 49 – exempel på hur begreppet ”ärende” i TF:s mening ska förstås samt exempel på handlingar som inte ansetts inkomna till en myndighet och som blivit upprättade först när ärendet slutbehandlats
- Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 818–13 – den upphandlande myndighetens poängsättning av offererade konsulters cv:n ansågs inte utgöra minnesanteckningar då de tillförde ärendet nya sakuppgifter och skulle lämnas ut då skäl för sekretess inte förelåg