Gäller EU:s sanktioner också för valfrihetssystem?
Publicerad 01 juni 2022
Är det felaktigt att tillämpa sanktionerna genom förbud att tilldela kontrakt (godkänna ansökan) i LOV dvs. valfrihetssystem?
Undrande
Publicerad 01 juni 2022
Hej,
Omfattas valfrihetssystem av sanktionerna?
EU har beslutat om flera sanktioner i förhållande till Ryssland och Belarus genom ett antal olika förordningar. De sanktioner som innebär förbud mot tilldelning och fullgörande av offentliga kontrakt gäller kontrakt som omfattas av de fyra upphandlingsdirektiven som genomförs genom de svenska upphandlingslagarna. Förbuden gäller alltså, med några undantag, alla offentliga upphandlingar över tröskelvärdena som omfattas av:
Det bör dock understrykas att fullgörande av sådana kontrakt fortfarande kan omfattas av någon av de andra sanktionsförordningarna som EU har beslutat om. Det kan till exempel vara förbjudet att verkställa betalningar till en leverantör i ett valfrihetssystem.
Läs mer om sanktionerna och offentlig upphandling på vår webbplats. Där kan du även läsa mer om de andra sanktionsförordningarna som EU har beslutat om, bland annat de sanktioner som innebär förbud mot betalningar till vissa personer och organisationer.
Om uteslutning och krav på leverantörerna
Om man som upphandlande myndighet vill utsträcka EU:s sanktioner om förbud mot tilldelning och fullgörande av offentliga kontrakt till att omfatta avtal som ingås inom valfrihetssystem behöver man utreda om det finns andra möjligheter att besluta att inte godkänna en leverantör med hänvisning till sanktionerna.
Enligt Upphandlingsmyndighetens uppfattning är det troligtvis inte möjligt att med hänvisning till EU:s sanktioner tillämpa någon av uteslutningsgrunderna i LOV. Det beror bland annat på att uteslutningsgrunderna tar sikte på omständigheter hänförliga till leverantörens agerande eller dess företrädares agerande. Sanktionerna som innebär ett förbud mot tilldelning eller fullgörande av offentliga kontrakt är inte hänförliga till enskilda leverantörers agerande.
Ett alternativ kan möjligen vara att ställa krav i förfrågningsunderlaget som innebär att leverantörerna ska intyga att de inte har någon sådan koppling till Ryssland som avses i sanktionsförordningen om förbud mot tilldelning och fullgörande av offentliga kontrakt. Det framgår inte uttryckligen i LOV vilka krav som kan ställas av upphandlande myndighet i förfrågningsunderlaget. I förarbetena anges dock att en upphandlande myndighet har möjlighet att ställa sådana krav på leverantören som är relevanta och proportionerliga. Den upphandlande myndigheten ska vidare behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet och ömsesidigt erkännande.
Eftersom det inte har prövats om det är proportionerligt att kräva ett intygande från leverantörer även vid tilldelning av kontrakt som inte direkt träffas av sanktionerna kan vi inte ge något klart svar på om ni på detta sätt kan hänvisa till sanktionerna inom ramen för ett valfrihetssystem. Om de krav som anges i förfrågningsunderlaget är proportionerliga och relevanta måste i slutändan bedömas av domstol utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Källhänvisningar
Omfattas valfrihetssystem av sanktionerna?
EU har beslutat om flera sanktioner i förhållande till Ryssland och Belarus genom ett antal olika förordningar. De sanktioner som innebär förbud mot tilldelning och fullgörande av offentliga kontrakt gäller kontrakt som omfattas av de fyra upphandlingsdirektiven som genomförs genom de svenska upphandlingslagarna. Förbuden gäller alltså, med några undantag, alla offentliga upphandlingar över tröskelvärdena som omfattas av:
- lagen om offentlig upphandling (LOU),
- lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF),
- lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) och
- lagen om upphandling av koncessioner (LUK).
Det bör dock understrykas att fullgörande av sådana kontrakt fortfarande kan omfattas av någon av de andra sanktionsförordningarna som EU har beslutat om. Det kan till exempel vara förbjudet att verkställa betalningar till en leverantör i ett valfrihetssystem.
Läs mer om sanktionerna och offentlig upphandling på vår webbplats. Där kan du även läsa mer om de andra sanktionsförordningarna som EU har beslutat om, bland annat de sanktioner som innebär förbud mot betalningar till vissa personer och organisationer.
Om uteslutning och krav på leverantörerna
Om man som upphandlande myndighet vill utsträcka EU:s sanktioner om förbud mot tilldelning och fullgörande av offentliga kontrakt till att omfatta avtal som ingås inom valfrihetssystem behöver man utreda om det finns andra möjligheter att besluta att inte godkänna en leverantör med hänvisning till sanktionerna.
Enligt Upphandlingsmyndighetens uppfattning är det troligtvis inte möjligt att med hänvisning till EU:s sanktioner tillämpa någon av uteslutningsgrunderna i LOV. Det beror bland annat på att uteslutningsgrunderna tar sikte på omständigheter hänförliga till leverantörens agerande eller dess företrädares agerande. Sanktionerna som innebär ett förbud mot tilldelning eller fullgörande av offentliga kontrakt är inte hänförliga till enskilda leverantörers agerande.
Ett alternativ kan möjligen vara att ställa krav i förfrågningsunderlaget som innebär att leverantörerna ska intyga att de inte har någon sådan koppling till Ryssland som avses i sanktionsförordningen om förbud mot tilldelning och fullgörande av offentliga kontrakt. Det framgår inte uttryckligen i LOV vilka krav som kan ställas av upphandlande myndighet i förfrågningsunderlaget. I förarbetena anges dock att en upphandlande myndighet har möjlighet att ställa sådana krav på leverantören som är relevanta och proportionerliga. Den upphandlande myndigheten ska vidare behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet och ömsesidigt erkännande.
Eftersom det inte har prövats om det är proportionerligt att kräva ett intygande från leverantörer även vid tilldelning av kontrakt som inte direkt träffas av sanktionerna kan vi inte ge något klart svar på om ni på detta sätt kan hänvisa till sanktionerna inom ramen för ett valfrihetssystem. Om de krav som anges i förfrågningsunderlaget är proportionerliga och relevanta måste i slutändan bedömas av domstol utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Källhänvisningar
- 1 kap. 2 § lag om valfrihetssystem (LOV) – den upphandlande myndigheten ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Den upphandlande myndigheten ska iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet när den tillämpar valfrihetssystem
- 7 kap. 1 § LOV – en upphandlande myndighet får utesluta leverantörer i vissa fall
- Prop. 2008/09:29 s. 86 – en upphandlande myndighet har möjlighet att ställa ytterligare krav på leverantören, om dessa är relevanta och proportionerliga.
Frida
Jurist
16 juni 2022
Fråga oss!
Frågeservice är stängt den 29 april på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.