Hur kontrollerar en upphandlande organisation tillgänglighetskrav vid IT-upphandlingar?

Jag upplever att det största och mest återkommande problemet med upphandling av tillgängliga digitala tjänster är bristande utvärdering av leveransen. Man ställer krav på exempelvis WCAG 2.1 AA, leverantören säger att dom följer kraven och beställaren litar på det utan att testa.

För att kunna testa behövs relativt hög kompetens kring exempelvis kod, skärmläsare och andra hjälpmedel. WCAG är dessutom en lång och avancerad standard som få (både beställare och leverantörer) har en god förståelse för.  

Långt senare när användare eller tillgänglighetsexperter testar systemet upptäcks tydliga och allvarliga avsteg från WCAG. Men då är det ju för sent...

Hur tycker ni på Upphandlingsmyndigheten att offentlig sektor bör tackla denna utmaning?

Hej Hampus,
 
Hur säkerställer man kompetens om tillgänglighet inför utvärdering?
Precis som du nämner i din fråga så är det är viktigt att ha rätt tillgänglighetskompetens vid utvärdering av anbuden. Konsekvensen riskerar annars att bli att en leverantör med en tveksam lösning släpps igenom, vilket kan leda till leveransförsening och ett merarbete för den upphandlande organisationen. Utifrån denna aspekt kan det vara fördelaktigt att säkerställa att denna kompetens finns tillgänglig när exempelvis leveranstester ska genomförs.

En möjlig väg är att upphandla denna tjänst om den inte finns internt. Om upphandlingens värde inte överstiger direktupphandlingsgränsen så kan den upphandlande organisationen direktupphandla tjänsten. Läs mer om direktupphandling på vår webbplats.

Behöver en upphandlade organisation kontrollera att leverantören uppfyller ställda krav?
Som utgångspunkt är det innehållet i upphandlingsdokumenten som styr vad den upphandlande organisationen ska, och får, kontrollera. Det innebär att organisationen som utgångspunkt inte kan begära in andra uppgifter än de som efterfrågas i upphandlingsdokumenten, eftersom ett sådant agerande skulle strida mot de grundläggande upphandlingsprinciperna, däribland öppenhetsprincipen. Att inte kontrollera samtliga anbudsgivare enligt vad som framgår av upphandlingsdokumenten skulle dessutom strida mot likabehandlingsprincipen.

En upphandlande organisation har dock inte någon skyldighet att granska om uppgifter som lämnas i anbudet är riktiga. I regel sträcker sig den upphandlande organisationens skyldigheter inte längre än att en jämförelse ska göras mellan uppgifterna i anbudet och de krav som angetts i upphandlingsdokumenten.

Om det finns objektiv misstanke om att ett en anbudsgivare har lämnat oriktiga uppgifter kan det dock medföra att det finns skäl för den upphandlande organisationen att kontrollera de uppgifter som anbudsgivaren har lämnat.

Vi har tidigare svarat på en fråga som rör en upphandlande organisations kontrollskyldighet och möjligheten att ta ett nytt tilldelningsbeslut, se inlägget Går det att ta ett nytt tilldelningsbeslut om det visar sig att ett krav inte uppfylls? i vår Frågeportal.
 
Vad händer om en upphandlande organisation upptäcker brister efter avtal har tecknats?
Om brister eller fel uppkommer efter avtal har tecknats är det främst avtalsrätten som blir tillämplig. Ett sätt för upphandlande organisationer att arbeta förebyggande med de problem du skriver är att noggrant utforma avtalsvillkoren och reglera hur uteblivna eller felaktiga leveranser ska hanteras.

En möjlig väg framåt är genom sanktioner som kan bestå av viten, prisavdrag eller om det är ett ramavtal så kan leverantörer utestängas från avrop fram till dess att bristen har åtgärdats. Notera att alla krav och villkor som en upphandlande organisation ställer i en upphandling ska vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna, de gäller även eventuella villkor avseende sanktioner.

Läs mer om avtalsförvaltning och uppföljning samt sanktioner på vår webbplats.

Källhänvisningar

• Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 3688–14 - det kan räcka att en leverantör väcker frågan om kravuppfyllelse för att kontrollskyldighet ska uppkomma
• Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 4904–09 - även när det först efter tilldelningsbeslut framkommer att en anbudsgivares uppgifter kan ifrågasättas, kan skyldighet att kontrollera kravet och förkasta anbudet vid bristande kravuppfyllelse uppkomma
• Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 666–18 – anbudsgivare som inte tilldelats kontraktet gjorde det sannolikt att vinande anbudsgivare inte uppfyllt ett obligatoriskt krav. Anbudet skulle därför förkastas.

Med vänlig hälsning,

kommer Upphandlingsmyndigheten ta fram kriterier inom IT-upphandling för digital tillgänglighet?

Hej Jeanette,

De IT-kriterier som vi har i dagsläget omfattar endast hårdvaran. För tillfället har vi inga närmare planer på att upprätta sådana kriterier.


Med vänlig hälsning,