Går det att ha minskad klimatpåverkan som ett tilldelningskriterium?

Hej!
Allt fler företag jobbar med certifiering och målsättningar kring minskad klimatpåverkan. Ett exempel på ramverk är Science Based Targets, vilka tar fram kriterier och arbetssätt på hur ett företag kan sätta utsläppsminskningsmål i linje med Parisavtalet/1.5-gradersmålet. En del av SBT handlar också om att företaget ska ställa krav i hela sin leverantörskedja på utsläppsminskningar, så det blir en slags dominoeffekt.

Skulle en kommun kunna ha med utsläppsminskningstakt i ett företag och eller i ett företags leverantörskedja som utvärderingskriterium i en upphandling? Ett mått skulle kunna vara utsläppsminskning per år som medelvärde av de tre senaste åren och normaliserat för omsättning eller volym produkter. Gissar att utmaningen delvis kommer handla om om det går att verifiera/utvärdera det ett företag anger i underlag, men å andra sidan är det ju vanligt att ta referenser i upphandlingar, och dessa blir ju också "luddiga".

Hej Martin,

Vilka tilldelningskriterier får upphandlande myndigheter ställa i upphandlingar?
En upphandlande myndighet har en förhållandevis stor frihet att själv utforma sina upphandlingar för att tillgodose de behov som myndigheten har. Krav, kriterier och villkor måste dock hålla sig inom de ramar som ges av de grundläggande upphandlingsprinciperna. Detta gäller även vid upphandling under tröskelvärdet. Om ett tilldelningskriterium är förenligt med de grundläggande upphandlingsprinciperna måste avgöras i varje enskilt fall.

Upphandlingsmyndigheten kan inte göra bedömningar i enskilda fall. Generellt sett kan följande vara bra att tänka på.

Vad kan vara ett tilldelningskriterium?
Vid utvärdering enligt bästa förhållandet mellan pris och kvalitet används tilldelningskriterier (även så kallade bör-krav) för att utse det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Tilldelningskriterier ska alltid ha en anknytning till det som ska anskaffas och syfta till att bedöma vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten, det vill säga för att identifiera det bästa anbudet. Ett tilldelningskriterium ska anses ha anknytning till det som ska anskaffas om kriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst under något skede av livscykeln. Hur pass stark koppling som krävs är dessvärre inte klar. I litteraturen har detta tolkats som att kopplingen till upphandlingsföremålet inte behöver vara särskilt stark. Det skulle alltså kunna vara möjligt att använda målsättningar för minskad klimatpåverkan som ett tilldelningskriterium.

Läs mer om vad som kan utgöra ett tilldelningskriterium i inlägget Vad är ”kvalitet” i utvärderingsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet? i vår Frågeportal.

När är ett tilldelningskriterium proportionerligt?
För att ett krav eller tilldelningskriterium ska vara proportionerligt ska det ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som ska täckas. En bedömning om ett visst tilldelningskriterium är proportionerligt kan gå till på flera sätt men sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet med upphandlingen. Det andra steget utgörs av en prövning av om kriteriet är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen.

Det är inte tillåtet att ställa ett kriterium som omfattar hela leverantörernas verksamhet, utan kriteriet måste ha en koppling till det som kontraktet avser. Däremot är det inte nödvändigt att kriteriet ska ha någon faktisk effekt, exempelvis på miljön, för att det ska anses vara proportionerligt.
 
Tilldelningskriterier har generellt sett lägre konkurrensbegränsande effekt än obligatoriska krav
I ditt exempel rör det sig om ett tilldelningskriterium. Generellt sett har tilldelningskriterier en mindre konkurrensbegränsande effekt än om det hade formulerats som ett obligatoriskt krav. Hur kriteriet viktas påverkar dock kriteriets konkurrensbegränsande effekt i upphandlingen och kan även påverka hur proportionerligt kriterat bedöms vara.

Notera dock att vi inte kan bedöma om tilldelningskriteriet är tillåtet eller inte, eftersom en bedömning behöver göras i det enskilda fallet.

Hur ska kriteriet verifieras?
Beroende på hur anbudsgivaren ska styrka att de uppfyller kriteriet kan bedömningen av hur det förhåller sig till likabehandlings- och proportionalitetsprincipen påverkas. Att kräva en specifik certifiering från exempelvis ett företag som arbetar med certifiering och målsättningar för minskad klimatpåverkan, utan att tillåta likvärdiga intyg, kan innebära att det strider mot upphandlingslagstiftningen.

Läs mer om vad som är viktigt att förhålla sig till när man kräver olika typer av certifieringar i inlägget Kan man ställa krav på auktorisering eller certifiering av branschregler? i vår Frågeportal.

Krav ska vara möjliga att följa upp
Det kan även tilläggas att krav, kriterier och villkor som inte är möjliga att följa upp, eller som man vet inte kommer att följas upp, inte bör ställas. Läs mer om detta i inlägget Får man ställa krav på leverantören som inte går att följa upp? i vår Frågeportal.

Sammanfattningsvis är det oklart om ditt exempel är förenligt med bland likabehandlings- och proportionalitetsprincipen.

Läs mer
Läs mer om hur man kan utvärdera miljöpåverkan i inlägget Går det att använda miljöpåverkan som ett tilldelningskriterium? i vår Frågeportal. Se även inlägget Vilka villkor kan ställas som särskilda kontraktsvillkor? i vår Frågeportal för mer information om vad som gäller för särskilda kontraktsvillkor.

Källhänvisningar

• prop. 2015/16:195 s. 1111 – tillräcklig anknytning finns om tilldelningskriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst under något skede av livscykeln
• Nord, Eskil, Karnovs lagkommentar till bestämmelsen 16 kap. 2 § LOU – kopplingen till upphandlingsföremålet behöver inte vara särskilt stark
• C-234/03 Contse och HFD 2016 ref 37 – om proportionalitetsbedömning i offentlig upphandling
• Kammarrätten i Stockholm mål nr 2222-16 – utvärderingsmodellen och tilldelningskriterierna ska vara proportionerliga i förhållande till syftet med upphandlingen
• RÅ 2010 ref. 78 – ”Triclosanmålet” där Regeringsrätten kom fram till att det saknades betydelse vid en proportionalitetsbedömning om kravet har någon faktisk effekt.

Med vänlig hälsning,

Ni skrivet: Klimatpåverkan från respektive objekt ska vara minst 40% lägre än beräknad BU-lösning ...
Fråga: Vad betyder BU-lösning?

Hej Magnus,

Det stämmer att det i vårt nyligen publicerade hållbarhetskriterium för Projektering för minskad klimatpåverkan förekommer hänvisningar till "BU-lösning". Förklaringar av ”BU-lösning” finns i Bilaga Beräkningsanvisningar som du hittar under kriterietexten tillsammans med annan relevant information om kriteriet.

Med vänlig hälsning,