Vilken lagstiftning reglerar upphandling av varvstjänster för båtar i kollektivtrafik?
Publicerad 02 december 2020
En upphandlande myndighet som bedriver kollektivtrafik på vatten ska upphandla varvstjänster för de båtar/fartyg som används i kollektivtrafiken. vilken lag blir tillämplig på upphandlingen av varvstjänsterna?
Carolina Lindsten
Publicerad 02 december 2020
Hej Carolina,
Upphandling av kollektivtrafik på vatten omfattas inte av lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Vad gäller kringtjänster till kollektivtrafik på vatten finns det ett antal lagar och lagvalsregler som kan bli aktuella. Allt är dock beroende på vad det är för typ av varvstjänster som upphandlingen kommer att avse. Nedan redogörs för vilka lagvalsregler som i allmänhet kan komma i fråga. Observera dock att i slutändan blir lagvalet först en fråga för upphandlande organisationer och i slutändan domstol att ta ställning till mot bakgrund av de närmare omständigheter som föreligger i det enskilda fallet.
Hur upphandlas kollektivtrafik på vatten?
För upphandling av kollektivtrafik på vatten så aktualiseras två EU-rättsakter; cabotageförordningen, som gäller transport på vatten, både av personer och gods, och kollektivtrafikförordningen, som gäller bland annat upphandling av kollektivtrafik. Dessutom kompletterar kollektivtrafiklagen bestämmelserna i kollektivtrafikförordningen.
Gemensamt för dessa rättsakter, och deras upphandlingsbestämmelser, är att de blir tillämpliga om avtalet avser allmän trafik. Avtal om allmän trafik definieras i kollektivtrafikförordningen som:
”ett eller flera dokument som är rättsligt bindande och som bekräftar att en behörig myndighet och ett kollektivtrafikföretag har enats om att låta detta kollektivtrafikföretag sköta och tillhandahålla kollektivtrafik som omfattas av allmän trafikplikt. Beroende på medlemsstatens lagstiftning kan avtalet också bestå i ett beslut som har fattats av den behöriga myndigheten och
Om upphandlingen avser kringtjänster och inte ett avtal om allmän trafik
Varvstjänster, och andra ”kringtjänster” som inte innebär tilldelning av avtal om allmän trafik kan mycket väl komma att omfattas av LOU eller LUF. Om LOU eller LUF ska tillämpas beror inte på upphandlingsföremålet, utan om verksamheten som upphandlingsföremålet ska användas inom utför en verksamhet som omfattas av LUF eller LOU.
Kan LUF tillämpas?
En verksamhet omfattas av LUF om den omfattas av någon av bestämmelserna i 2 kap. 1–8 §§ LUF. I det här fallet är 2 kap. 5 § och 7 § aktuella att titta närmare på. Det är upp till varje upphandlande organisation att bedöma om de bedriver sådan verksamhet som omfattas av LUF:s tillämpningsområde eller inte.
Kan LOU tillämpas?
För upphandlande enheter som även är upphandlande myndigheter, och där det inte är möjligt att avgöra vilken verksamhet som avtalet huvudsakligen rör, ska LOU tillämpas. Det är ett uttryck för principen om att striktast möjliga regelverk ska tillämpas.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning,
Upphandling av kollektivtrafik på vatten omfattas inte av lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Vad gäller kringtjänster till kollektivtrafik på vatten finns det ett antal lagar och lagvalsregler som kan bli aktuella. Allt är dock beroende på vad det är för typ av varvstjänster som upphandlingen kommer att avse. Nedan redogörs för vilka lagvalsregler som i allmänhet kan komma i fråga. Observera dock att i slutändan blir lagvalet först en fråga för upphandlande organisationer och i slutändan domstol att ta ställning till mot bakgrund av de närmare omständigheter som föreligger i det enskilda fallet.
Hur upphandlas kollektivtrafik på vatten?
För upphandling av kollektivtrafik på vatten så aktualiseras två EU-rättsakter; cabotageförordningen, som gäller transport på vatten, både av personer och gods, och kollektivtrafikförordningen, som gäller bland annat upphandling av kollektivtrafik. Dessutom kompletterar kollektivtrafiklagen bestämmelserna i kollektivtrafikförordningen.
Gemensamt för dessa rättsakter, och deras upphandlingsbestämmelser, är att de blir tillämpliga om avtalet avser allmän trafik. Avtal om allmän trafik definieras i kollektivtrafikförordningen som:
”ett eller flera dokument som är rättsligt bindande och som bekräftar att en behörig myndighet och ett kollektivtrafikföretag har enats om att låta detta kollektivtrafikföretag sköta och tillhandahålla kollektivtrafik som omfattas av allmän trafikplikt. Beroende på medlemsstatens lagstiftning kan avtalet också bestå i ett beslut som har fattats av den behöriga myndigheten och
- som utgörs av en lag eller någon annan författning, eller
- som innehåller de villkor på vilka den behöriga myndigheten själv tillhandahåller tjänsterna eller låter något internt företag tillhandahålla tjänsterna.”
Om upphandlingen avser kringtjänster och inte ett avtal om allmän trafik
Varvstjänster, och andra ”kringtjänster” som inte innebär tilldelning av avtal om allmän trafik kan mycket väl komma att omfattas av LOU eller LUF. Om LOU eller LUF ska tillämpas beror inte på upphandlingsföremålet, utan om verksamheten som upphandlingsföremålet ska användas inom utför en verksamhet som omfattas av LUF eller LOU.
Kan LUF tillämpas?
En verksamhet omfattas av LUF om den omfattas av någon av bestämmelserna i 2 kap. 1–8 §§ LUF. I det här fallet är 2 kap. 5 § och 7 § aktuella att titta närmare på. Det är upp till varje upphandlande organisation att bedöma om de bedriver sådan verksamhet som omfattas av LUF:s tillämpningsområde eller inte.
Kan LOU tillämpas?
För upphandlande enheter som även är upphandlande myndigheter, och där det inte är möjligt att avgöra vilken verksamhet som avtalet huvudsakligen rör, ska LOU tillämpas. Det är ett uttryck för principen om att striktast möjliga regelverk ska tillämpas.
Källhänvisningar
- 3 kap. 28 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) och 3 kap. 33 § lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) – undantaget för vissa kollektivtrafiktjänster
- 4 a kap. lag (2010:1065) om kollektivtrafik (kollektivtrafiklagen) – om upphandling av kollektivtrafik
- 4 a kap. 5 § kollektivtrafiklagen – vissa bestämmelser vid upphandling av kollektivtrafik
- 4 a kap. 6–11 §§ kollektivtrafiklagen – vissa bestämmelser i kollektivtrafiklagen vid upphandling av viss kollektivtrafik
- Rådets förordning 3577/92 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotageförordningen) - förordningen gäller transport på vatten, både av personer och gods
- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (kollektivtrafikförordningen) – regler om kollektivtrafik
- art 2 kollektivtrafikförordningen - hur avtal om allmän trafik definieras
- 2 kap. 5 § LUF – definitionen av publikt nät för transporttjänster
- 2 kap. 7 § LUF – tillhandahållande av hamn
- prop. 2015/16:195 s. 1180 – principen om striktast möjliga regelverk.
Med vänlig hälsning,
Erika
Jurist
21 december 2020 (Uppdaterat 13 december 2022)
Fråga oss!
Frågeservice är stängt den 29 april på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.