Går det att värdera samhällsekonomiska effekter vid upphandling?

Hej

Vid upphandling av reningsteknik för dricksvattenproduktion kan det bli nödvändigt att väga in förväntad effekt på hälsa. Hälsoeffekter kan beskrivas i form av samhällsekonomiska kostnader.  Ska/bör dessa samhällsekonomiska effekter vägas in i vad som avses vara det mest ekonomiska fördelaktiga?

Hej Daniel,

Upphandlingsmyndigheten kan inte avgöra om de samhällsekonomiska kostnaderna ska eller bör vägas in i bedömningen av vad som anses vara det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, eftersom det är upp till den upphandlande myndigheten att själv avgöra om det är rimligt i det enskilda fallet.

Nedan följer en redogörelse för att det är möjligt att väga in samhällsekonomiska effekter i bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.

En upphandlande myndighet ska tilldela kontraktet till den leverantör som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån någon av utvärderingsgrunderna bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kostnad eller pris. Upphandlande myndigheter är fria att utforma sin upphandling, inklusive tilldelningskriterier och utvärderingsmodell, på det sätt som bäst tillgodoser behovet och syftet med upphandlingen så länge det görs inom ramen för de grundläggande upphandlingsprinciperna.

Utvärderingsgrunden pris
Om utvärderingsgrunden pris används måste de samhällsekonomiska effekterna specificeras i form av obligatoriska krav. Ett rättsfall som kan vara av intresse är det så kallade Triclosanmålet, där frågan om man i en proportionalitetsbedömning måste ta hänsyn till de egentliga effekterna av ett krav. Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) konstaterar i målet att kravet som en upphandlande myndigheten ställt på att upphandlingsföremålet skulle vara fritt från triclosan var objektivt utformat och inte diskriminerade någon leverantör. Domstolen kom även fram till att det saknar betydelse om kravet har någon faktisk effekt, i det här fallet på miljön (se RÅ 2010 ref. 78).

Utvärderingsgrunden kostnad
Vid utvärdering på kostnad bedöms anbudet utifrån kostnadseffektivitet, såsom en analys av kostnaderna under livscykeln för varan eller tjänsten. Kostnad innebär i sammanhanget lägsta kostnad och räknas fram som en analys av kostnadseffektivitet. Om ett anbud utvärderas på kostnad kan exempelvis anskaffningspriset få en viss vikt i förhållande till andra kostnader under användningen av varan eller tjänsten.

Livscykelkostnader är också en form av kostnadskriterier som kopplas till samtliga skeden av upphandlingsobjektets livscykel. Det är eventuellt möjligt att ta hänsyn till samhällsekonomiska kostnader i utvärderingsfasen antingen genom att använda utvärderingsgrunden kostnad. För mer information om utvärderingsgrunden kostnad och användandet av LCC-kalkyler, se inlägget Att använda kostnad (LCC) som tilldelningsgrund istället för pris i vår Frågeportal.

Utvärderingsgrunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet
Vid utvärdering enligt bästa förhållandet mellan pris och kvalitet används tilldelningskriterier (även så kallade bör-krav) för att utse det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Tilldelningskriterier ska alltid vara kopplade till att bedöma vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten, det vill säga för att identifiera det bästa anbudet. Ett tilldelningskriterium ska anses ha anknytning till det som ska anskaffas om kriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst under något skede av livscykeln. Hur pass stark koppling som krävs är dessvärre inte klar. I litteraturen har detta tolkats som att kopplingen till upphandlingsföremålet inte behöver vara särskilt stark.

Utifrån principen om öppenhet ska ett tilldelningskriterium alltid vara förutsebart vilket innebär att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla leverantörer ska kunna tolka informationen på samma sätt och därigenom veta vad som tillmäts betydelse i upphandlingen. Det skulle kunna vara möjligt att använda samhällsekonomiska effekter som ett tilldelningskriterium.

Läs mer om vad som kan utgöra ett tilldelningskriterium i inlägget Vad är ”kvalitet” i utvärderingsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet? i vår Frågeportal.

Krav ska vara möjliga att följa upp
Det kan även tilläggas att krav, kriterier och villkor som inte är möjliga att följa upp, eller som man vet inte kommer att följas upp, inte bör ställas. Läs mer om detta i inlägget Får man ställa krav på leverantören som inte går att följa upp? i vår Frågeportal.

Läs mer 
Läs mer om grund för utvärdering på vår webbplats.

Källhänvisningar

• 16 kap. 2 § andra stycket lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) respektive 19 kap. 25 § första stycket LOU – bestämmelser vid upphandling över respektive under tröskelvärdena avseende att anbud ska bedömas utifrån kriterier som har anknytning till det som ska anskaffas
• prop. 2015/16:195 s. 1111 – tillräcklig anknytning finns om tilldelningskriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst under något skede av livscykeln
• Nord, Eskil, Karnovs lagkommentar till bestämmelsen 16 kap. 2 § LOU – kopplingen till upphandlingsföremålet behöver inte vara särskilt stark.

Med vänliga hälsningar,