Går det att komplettera med underlag för bundenhet till kollektivavtal för utvärderingen senare?
Publicerad 26 augusti 2019
Hej.
Jag har i utvärderingsavsnittet i en upphandling skrivit att den anbudsgivare som har ett kollektivavtal erhåller ett mervärdesavdrag på sin anbudssumma. Detta ska verifieras genom en kopia på det ingångna avtalet eller att man har en auktorisation genom sitt medlemsförbund och därmed har kollektivavtalen., typ Almega.
Om en anbudsgivare inte har bifogat detta verifikat i sitt anbud och jag genom eget eftersökt ser att anbudsgivare har ett verifikat. Kan jag då ge mervärdesavdraget ändå eller kan jag det inte då anbudsgivaren ej bifogat eget verifikat.
Jag har i utvärderingsavsnittet i en upphandling skrivit att den anbudsgivare som har ett kollektivavtal erhåller ett mervärdesavdrag på sin anbudssumma. Detta ska verifieras genom en kopia på det ingångna avtalet eller att man har en auktorisation genom sitt medlemsförbund och därmed har kollektivavtalen., typ Almega.
Om en anbudsgivare inte har bifogat detta verifikat i sitt anbud och jag genom eget eftersökt ser att anbudsgivare har ett verifikat. Kan jag då ge mervärdesavdraget ändå eller kan jag det inte då anbudsgivaren ej bifogat eget verifikat.
Lasse
Publicerad 26 augusti 2019
Hej Lasse,
Kollektivavtalsbundenhet får inte krävas i upphandlingar
Det är inte tillåtet att ta hänsyn till om leverantören är bunden av ett kollektivavtal vid utvärderingen av anbud. Det följer av de grundläggande upphandlingsprinciperna, främst proportionalitetsprincipen. Vidare kan det strida mot bestämmelsen om att tilldelningskriterier ska ha en anknytning till det som anskaffas och vara avsedda att leda till att det faktiskt blir det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som antas. Anledningen till det är att det kan ifrågasättas vad en leverantörs bundenhet av ett kollektivavtal har för saklig betydelse för den upphandlande myndigheten.
Det går dock bra att ha tilldelningskriterier eller särskilda villkor för fullgörande av kontrakt som syftar till att ta sociala hänsyn. En förutsättning för att det ska gå bra är att det har en anknytning till det som anskaffas och i övrigt är förenligt med de grundläggande upphandlingsprinciperna. Läs mer om arbetsrättsliga villkor på vår webbplats.
Anbudets utformning och möjlighet till komplettering
En leverantör ska lämna information på det sätt som den upphandlande myndigheten föreskrivit för att den upphandlande myndigheten ska få beakta informationen. En upphandlande myndighet som beaktar information som inkommit på ett sätt som inte är tillåtet enligt upphandlingsdokumenten kan agera i strid med den grundläggande upphandlingsprincipen om likabehandling.
Det finns dock en möjlighet för den upphandlande myndigheten att tillåta eller begära att en leverantör kompletterar en handling som har lämnats av leverantören. Observera att detta är en möjlighet för den upphandlande myndigheten och ingen skyldighet. Att tillåta eller begära att en leverantör kompletterar ett anbud är bara tillåtet om det kan ske i enlighet med principerna om likabehandling och öppenhet. Det innebär bland annat att alla leverantörer ska behandlas likvärdigt. Om en leverantör tillåts komma in med ytterligare uppgifter, måste även andra leverantörer med motsvarande förutsättningar få göra det. Det är inte heller tillåtet för en upphandlande myndighet att godtyckligt välja vilka oklarheter eller brister i ansökan eller anbudet som ska få åtgärdas.
Som huvudregel får uppgifter som har lämnats i ett anbud kompletteras med uppgifter som tidigare inte varit tillgängliga. Tidigare lämnade uppgifter får med andra ord konkretiseras eller preciseras, men inte ersättas eller ändras. Det innebär att det som regel inte är tillåtet att komplettera anbudet med sådana nya uppgifter som tidigare varit tillgängliga.
Komplettering med myndighetsuppgifter i praxis
I detta sammanhang ska dock nämnas att i praxis från kammarrätterna har domstolarna ansett att en anbudsgivare får komplettera sitt anbud med myndighetsuppgifter under förutsättning att uppgifterna fanns tillgängliga hos berörd myndighet innan tidsfristen för anbud löpt ut, se till exempel Kammarrätten i Jönköpings domar i mål nr 2379–03 och 3979–05 samt Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 7217–08. Sådana myndighetsuppgifter anses inte i sig påverka innehållet i anbudet. Det kan också nämnas att EU-domstolen i mål C–336/12 Manova kom fram till att en upphandlande myndighet kan begära, efter det att ansökningstiden om att få delta i upphandlingen har löpt ut, in uppgift om den sökandes situation. Detta gällde enligt domstolen ifall det inte i upphandlingsdokumenten uttryckligen krävdes att dessa upplysningar skulle ha getts in vid äventyr att anbudssökanden annars skulle utestängas från upphandlingsförfarandet, samt att den aktuella handlingen har funnits före utgången av fristen för ansökan. Att så är fallet ska kunna kontrolleras objektivt. I slutändan är det upp till den upphandlande myndigheten att avgöra om komplettering ska tillåtas eller begäras i det enskilda fallet.
Läs mer
Se även inläggen
4 kap. 9 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – rättelse av fel, förtydligande och komplettering.
Med vänlig hälsning,
Kollektivavtalsbundenhet får inte krävas i upphandlingar
Det är inte tillåtet att ta hänsyn till om leverantören är bunden av ett kollektivavtal vid utvärderingen av anbud. Det följer av de grundläggande upphandlingsprinciperna, främst proportionalitetsprincipen. Vidare kan det strida mot bestämmelsen om att tilldelningskriterier ska ha en anknytning till det som anskaffas och vara avsedda att leda till att det faktiskt blir det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet som antas. Anledningen till det är att det kan ifrågasättas vad en leverantörs bundenhet av ett kollektivavtal har för saklig betydelse för den upphandlande myndigheten.
Det går dock bra att ha tilldelningskriterier eller särskilda villkor för fullgörande av kontrakt som syftar till att ta sociala hänsyn. En förutsättning för att det ska gå bra är att det har en anknytning till det som anskaffas och i övrigt är förenligt med de grundläggande upphandlingsprinciperna. Läs mer om arbetsrättsliga villkor på vår webbplats.
Anbudets utformning och möjlighet till komplettering
En leverantör ska lämna information på det sätt som den upphandlande myndigheten föreskrivit för att den upphandlande myndigheten ska få beakta informationen. En upphandlande myndighet som beaktar information som inkommit på ett sätt som inte är tillåtet enligt upphandlingsdokumenten kan agera i strid med den grundläggande upphandlingsprincipen om likabehandling.
Det finns dock en möjlighet för den upphandlande myndigheten att tillåta eller begära att en leverantör kompletterar en handling som har lämnats av leverantören. Observera att detta är en möjlighet för den upphandlande myndigheten och ingen skyldighet. Att tillåta eller begära att en leverantör kompletterar ett anbud är bara tillåtet om det kan ske i enlighet med principerna om likabehandling och öppenhet. Det innebär bland annat att alla leverantörer ska behandlas likvärdigt. Om en leverantör tillåts komma in med ytterligare uppgifter, måste även andra leverantörer med motsvarande förutsättningar få göra det. Det är inte heller tillåtet för en upphandlande myndighet att godtyckligt välja vilka oklarheter eller brister i ansökan eller anbudet som ska få åtgärdas.
Som huvudregel får uppgifter som har lämnats i ett anbud kompletteras med uppgifter som tidigare inte varit tillgängliga. Tidigare lämnade uppgifter får med andra ord konkretiseras eller preciseras, men inte ersättas eller ändras. Det innebär att det som regel inte är tillåtet att komplettera anbudet med sådana nya uppgifter som tidigare varit tillgängliga.
Komplettering med myndighetsuppgifter i praxis
I detta sammanhang ska dock nämnas att i praxis från kammarrätterna har domstolarna ansett att en anbudsgivare får komplettera sitt anbud med myndighetsuppgifter under förutsättning att uppgifterna fanns tillgängliga hos berörd myndighet innan tidsfristen för anbud löpt ut, se till exempel Kammarrätten i Jönköpings domar i mål nr 2379–03 och 3979–05 samt Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 7217–08. Sådana myndighetsuppgifter anses inte i sig påverka innehållet i anbudet. Det kan också nämnas att EU-domstolen i mål C–336/12 Manova kom fram till att en upphandlande myndighet kan begära, efter det att ansökningstiden om att få delta i upphandlingen har löpt ut, in uppgift om den sökandes situation. Detta gällde enligt domstolen ifall det inte i upphandlingsdokumenten uttryckligen krävdes att dessa upplysningar skulle ha getts in vid äventyr att anbudssökanden annars skulle utestängas från upphandlingsförfarandet, samt att den aktuella handlingen har funnits före utgången av fristen för ansökan. Att så är fallet ska kunna kontrolleras objektivt. I slutändan är det upp till den upphandlande myndigheten att avgöra om komplettering ska tillåtas eller begäras i det enskilda fallet.
Läs mer
Se även inläggen
- Kan man ställa generellt krav på kollektivavtal vid upphandling?
- Kan man lägga upp en upphandling och dess utvärderingsmodell hur som helst?
- Rättelse av fel, förtydligande och komplettering - får man godkänna att anbudsgivare kompletterar? i vår Frågeportal.
4 kap. 9 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – rättelse av fel, förtydligande och komplettering.
Med vänlig hälsning,
Gustav
28 augusti 2019 (Uppdaterat 27 september 2021)
Fråga oss!
Frågeservice är stängt den 29 april på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.