Rätt att kräva uppgifter om åberopade företag, redan med anbuden?
Publicerad 25 januari 2019
Hej!
Enligt ESPD-formuläret/-tjänstens logik, ska ESPD lämnas in (dvs med anbudet) av varje åberopade företag (Del II C), samt av varje konsortiemedlem (slutet på Del II A). De flesta upphandlingsverktyg har implementerat ESPD-tjänsten, så att ESPD ”lämnas” genom att AG besvarar frågor online, liksom för övriga krav i upphandlingsverktyget.
Formuläret bildar ju en rättslig utgångspunkt för vad UM får efterfråga, respektive inte efterfråga, redan med anbudet (oaktat att ESPD-tjänsten kommer försvinna). Enligt första stycket ovan, får alltså myndigheten begära att uppgifter om åberopade företag (ÅF) ges in redan med anbudet (enligt ESPD-logiken, genom att en separat ESPD-formulär ges in för varje ÅF). Detta gäller således även fast AG endast ska ”egenförsäkra” kvalificeringskraven, som ÅF åberopas för. UM får alltså in en lista med ÅF med anbuden (eg ett ESPD-formulär för varje ÅF, låt vara att det i praktiken torde bli huvudanbudsgivaren som fyller i dessa å sina ÅF:s vägnar), utan att egentligen veta vilka krav de åberopas för.
Har jag uppfattat ovanstående rätt, följer UM ESPD-logiken, om den begär uppgifter om ÅF, redan med anbuden?
Anledningen till att jag ställer frågan, är att AG ibland missar att åberopa part som de rätteligen skulle ha åberopat, vid äventyr av att dennes anbud förkastas, men då har UM ESPD-systemet i ryggen, dvs UM kan kräva att uppgifter om ÅF anges redan i anbuden?
Enligt ESPD-formuläret/-tjänstens logik, ska ESPD lämnas in (dvs med anbudet) av varje åberopade företag (Del II C), samt av varje konsortiemedlem (slutet på Del II A). De flesta upphandlingsverktyg har implementerat ESPD-tjänsten, så att ESPD ”lämnas” genom att AG besvarar frågor online, liksom för övriga krav i upphandlingsverktyget.
Formuläret bildar ju en rättslig utgångspunkt för vad UM får efterfråga, respektive inte efterfråga, redan med anbudet (oaktat att ESPD-tjänsten kommer försvinna). Enligt första stycket ovan, får alltså myndigheten begära att uppgifter om åberopade företag (ÅF) ges in redan med anbudet (enligt ESPD-logiken, genom att en separat ESPD-formulär ges in för varje ÅF). Detta gäller således även fast AG endast ska ”egenförsäkra” kvalificeringskraven, som ÅF åberopas för. UM får alltså in en lista med ÅF med anbuden (eg ett ESPD-formulär för varje ÅF, låt vara att det i praktiken torde bli huvudanbudsgivaren som fyller i dessa å sina ÅF:s vägnar), utan att egentligen veta vilka krav de åberopas för.
Har jag uppfattat ovanstående rätt, följer UM ESPD-logiken, om den begär uppgifter om ÅF, redan med anbuden?
Anledningen till att jag ställer frågan, är att AG ibland missar att åberopa part som de rätteligen skulle ha åberopat, vid äventyr av att dennes anbud förkastas, men då har UM ESPD-systemet i ryggen, dvs UM kan kräva att uppgifter om ÅF anges redan i anbuden?
Viktor
Publicerad 25 januari 2019
Hej Viktor,
Det du skriver i det första stycket stämmer, under förutsättning att leverantören (som du benämner AG) lämnar in en egen egenförsäkran i upphandlingen.
Vi instämmer att ESPD-systemet innehåller såväl skyldigheter som möjligheter för vad en upphandlande myndighet (som du benämner UM) får göra i en direktivstyrd upphandling. Notera dock att ESPD-systemet har begränsad tillämplighet i en upphandlingsprocess. Något förenklat gäller ESPD-systemet bara för uteslutningsgrunder, kvalificeringskrav och begränsningskriterier.
I ESPD-systemet är det inte den upphandlande myndigheten som begär in uppgifter om företaget vars kapacitet åberopas. Det är istället leverantören som är skyldig att se till att bifoga en separat egenförsäkran för vart och ett av de företag vars kapacitet åberopas, om leverantören lämnar in en egen egenförsäkran. Vad en egenförsäkran ska innehålla framgår av standardformuläret i ESPD-förordningen. Företag vars kapacitet åberopas behöver inte ange samtliga uppgifter som framgår av standardformuläret, det räcker att den fyller i de relevanta uppgifterna i det enskilda fallet. Exempelvis del II avsnitt A och B, del III, relevant information i delarna IV och V, samt del VI. Med andra ord behöver inte irrelevanta uppgifter lämnas.
Det ligger i leverantörens intresse att se till att åberopade företags egenförsäkran är korrekt ifylld. Är den inte korrekt ifylld finns en risk att leverantörens anbud förkastas, se dock 16 kap. 7 § lagen om offentlig upphandling (LOU).
Vi har svårt att se hur en upphandlande myndighet skulle kunna hamna i en situation där den inte vet vilka kvalificeringskrav företag vars kapacitet leverantören åberopas för att uppfylla. I en sådan situation måste det vara uppenbart för den upphandlande myndigheten att företaget vars kapacitet åberopas inte har fyllt i sin egenförsäkran korrekt. Återkom gärna med ett förtydligande om vi missförstått din beskrivning av omständigheterna i exemplet.
Har en anbudsgivare missat att åberopa ett annat företags kapacitet när så är nödvändigt i en upphandling kan den upphandlande myndigheten inte kvalificera leverantören. I en sådan situation ska anbudet förkastas. Vi ser inte hur ESPD-systemet skulle kunna hjälpa i den situationen.
För att besvara din sista fråga. Nej, om leverantören lämnar en egenförsäkran kan inte en upphandlande myndighet kräva att leverantören lämnar andra uppgifter om eller bevis från ett företag vars kapacitet åberopas än sådana som omfattas av ESPD-systemet. Det är dock oklart om leverantörens bevis att den kommer att kunna förfoga över de nödvändiga resurserna hos det åberopade företaget när kontraktet ska fullgöras omfattas av ESPD-systemet, eller om bevis om detta ska lämnas in med anbudet. Vi finner inget stöd för att ett sådant bevis omfattas av ESPD-systemet. Rättstillämpningen får avgöra vad som gäller i denna fråga.
Läs mer
Se även inläggen ESPD-systemet och åberopande av annans kapacitet, krävs en separat egenförsäkran? och När ska ett intyg om åberopad kapacitet skickas in? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning,
Det du skriver i det första stycket stämmer, under förutsättning att leverantören (som du benämner AG) lämnar in en egen egenförsäkran i upphandlingen.
Vi instämmer att ESPD-systemet innehåller såväl skyldigheter som möjligheter för vad en upphandlande myndighet (som du benämner UM) får göra i en direktivstyrd upphandling. Notera dock att ESPD-systemet har begränsad tillämplighet i en upphandlingsprocess. Något förenklat gäller ESPD-systemet bara för uteslutningsgrunder, kvalificeringskrav och begränsningskriterier.
I ESPD-systemet är det inte den upphandlande myndigheten som begär in uppgifter om företaget vars kapacitet åberopas. Det är istället leverantören som är skyldig att se till att bifoga en separat egenförsäkran för vart och ett av de företag vars kapacitet åberopas, om leverantören lämnar in en egen egenförsäkran. Vad en egenförsäkran ska innehålla framgår av standardformuläret i ESPD-förordningen. Företag vars kapacitet åberopas behöver inte ange samtliga uppgifter som framgår av standardformuläret, det räcker att den fyller i de relevanta uppgifterna i det enskilda fallet. Exempelvis del II avsnitt A och B, del III, relevant information i delarna IV och V, samt del VI. Med andra ord behöver inte irrelevanta uppgifter lämnas.
Det ligger i leverantörens intresse att se till att åberopade företags egenförsäkran är korrekt ifylld. Är den inte korrekt ifylld finns en risk att leverantörens anbud förkastas, se dock 16 kap. 7 § lagen om offentlig upphandling (LOU).
Vi har svårt att se hur en upphandlande myndighet skulle kunna hamna i en situation där den inte vet vilka kvalificeringskrav företag vars kapacitet leverantören åberopas för att uppfylla. I en sådan situation måste det vara uppenbart för den upphandlande myndigheten att företaget vars kapacitet åberopas inte har fyllt i sin egenförsäkran korrekt. Återkom gärna med ett förtydligande om vi missförstått din beskrivning av omständigheterna i exemplet.
Har en anbudsgivare missat att åberopa ett annat företags kapacitet när så är nödvändigt i en upphandling kan den upphandlande myndigheten inte kvalificera leverantören. I en sådan situation ska anbudet förkastas. Vi ser inte hur ESPD-systemet skulle kunna hjälpa i den situationen.
För att besvara din sista fråga. Nej, om leverantören lämnar en egenförsäkran kan inte en upphandlande myndighet kräva att leverantören lämnar andra uppgifter om eller bevis från ett företag vars kapacitet åberopas än sådana som omfattas av ESPD-systemet. Det är dock oklart om leverantörens bevis att den kommer att kunna förfoga över de nödvändiga resurserna hos det åberopade företaget när kontraktet ska fullgöras omfattas av ESPD-systemet, eller om bevis om detta ska lämnas in med anbudet. Vi finner inget stöd för att ett sådant bevis omfattas av ESPD-systemet. Rättstillämpningen får avgöra vad som gäller i denna fråga.
Läs mer
Se även inläggen ESPD-systemet och åberopande av annans kapacitet, krävs en separat egenförsäkran? och När ska ett intyg om åberopad kapacitet skickas in? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
- 15 kap. 1 § andra stycket lag (2016:1145) om offentlig upphandling
(LOU) – Om leverantören åberopar andra företags kapacitet enligt 14 kap. 6 § LOU, ska leverantörens försäkran åtföljas av en särskild försäkran för vart och ett av de företag vars kapacitet åberopas - Upphandlingsmyndighetens vägledning ESPD-systemet – generellt om ESPD-systemets tillämpning.
Med vänlig hälsning,
Gustav
30 januari 2019 (Uppdaterat 07 mars 2022)
Fråga oss!
Frågeservice är stängt den 29 april på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.