Hur förhåller sig Clean Vehicles Directive till miljöbilsdefinitionen?
Publicerad 23 januari 2019
Hej,
jag håller på att upphandla taxitjänster och efter dialog med leverantörer tycker de att EU´s Clean Vehicles Directive ska gälla som miljöbilsdefinition. Har ni någon information om detta direktiv? Går det att använda som definition av miljöbil? Eller ska vi fortfarande använda förordning 2009:1?
jag håller på att upphandla taxitjänster och efter dialog med leverantörer tycker de att EU´s Clean Vehicles Directive ska gälla som miljöbilsdefinition. Har ni någon information om detta direktiv? Går det att använda som definition av miljöbil? Eller ska vi fortfarande använda förordning 2009:1?
Markus
Publicerad 23 januari 2019
Hej Markus,
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG (Clean Vehicle Directive) är ett EU-direktiv och är inte bindande för enskilda upphandlande myndigheter. Direktivet är genomfört av vår lagstiftare i lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. Av lagen framgår att upphandlande myndigheter vid bland annat köp eller leasing av bilar ska beakta energi- och miljöpåverkan vid drift under bilens hela livslängd när de genomför upphandlingar som omfattas av den aktuella lagen. Om den upphandlande myndigheten väljer att beakta sådan energi- och miljöpåverkan som ett tilldelningskriterium, ska driftskostnaderna under bilens hela livslängd för energianvändning och utsläpp av koldioxid, kväveoxider (NOX), icke-metankolväten (NMHC) och partiklar vara med i utvärderingsmodellen.
I praktiken kan en upphandlande myndighet exempelvis genom tekniska specifikationer ange krav på fordonets energianvändning och drivmedel för att beakta koldioxidutsläpp samt krav på senaste Euroklass för att beakta kväveoxider, icke-metankolväten (NMHC) och partiklar. Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för personbilar är under uppdatering med hänsyn till bonus-malussystemet.
Väljer en upphandlande myndighet att använda tilldelningskriterium för att beakta miljöaspekterna har Upphandlingsmyndigheten kriterier för detta i kriteriebibliotek, se hållbarhetskriteriet Kostnadsberäkning EU-metod (kravID 10473).
En praktisk tillämpning av lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster finns hos aktören Partnersamverkan för svensk kollektivtrafik. De har miljökrav för bussar och även för personbilar som senaste uppdaterades under våren 2018. Miljökraven finns allmänt tillgängliga på Partnersamverkan för svensk kollektivtrafiks webbplats.
Statliga myndigheter omfattas av förordningen (2020:486) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar. Den förordningen reglerar att statliga inköp eller leasing av fordon ska vara miljöbilar och sätter gränsvärden för både utsläpp av koldioxid och även för de andra utsläppen. Vilket i princip innebär att förordningen är kraftfullare än lagen som säger att den upphandlande myndigheten får beakta. Den nya förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar omfattar definitionen för miljöbil till skillnad från den nu upphävda förordning (2009:1) om miljöbilar- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor som du nämnde.
Bonus-malus innebär i korthet att en ny bil som släpper ut mer än 95 gram per kilometer koldioxid får förhöjd skatt under de tre första åren samt en bil som släpper ut maximalt 60 gram per kilometer alternativt går på fordonsgas får en bonus. Notera dock att undantag finns. Mer att läsa om bonus-malus system finns hos Transportstyrelsen.
Hösten 2017 ändrades testmetoden för att beräkna utsläppen för att bättre motsvara dagens körsätt och infrastruktur. Den nya metoden WLTP ger i genomsnitt cirka 10 procent högre utsläpp, men det varierar för olika modeller.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning,
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG (Clean Vehicle Directive) är ett EU-direktiv och är inte bindande för enskilda upphandlande myndigheter. Direktivet är genomfört av vår lagstiftare i lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. Av lagen framgår att upphandlande myndigheter vid bland annat köp eller leasing av bilar ska beakta energi- och miljöpåverkan vid drift under bilens hela livslängd när de genomför upphandlingar som omfattas av den aktuella lagen. Om den upphandlande myndigheten väljer att beakta sådan energi- och miljöpåverkan som ett tilldelningskriterium, ska driftskostnaderna under bilens hela livslängd för energianvändning och utsläpp av koldioxid, kväveoxider (NOX), icke-metankolväten (NMHC) och partiklar vara med i utvärderingsmodellen.
I praktiken kan en upphandlande myndighet exempelvis genom tekniska specifikationer ange krav på fordonets energianvändning och drivmedel för att beakta koldioxidutsläpp samt krav på senaste Euroklass för att beakta kväveoxider, icke-metankolväten (NMHC) och partiklar. Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för personbilar är under uppdatering med hänsyn till bonus-malussystemet.
Väljer en upphandlande myndighet att använda tilldelningskriterium för att beakta miljöaspekterna har Upphandlingsmyndigheten kriterier för detta i kriteriebibliotek, se hållbarhetskriteriet Kostnadsberäkning EU-metod (kravID 10473).
En praktisk tillämpning av lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster finns hos aktören Partnersamverkan för svensk kollektivtrafik. De har miljökrav för bussar och även för personbilar som senaste uppdaterades under våren 2018. Miljökraven finns allmänt tillgängliga på Partnersamverkan för svensk kollektivtrafiks webbplats.
Statliga myndigheter omfattas av förordningen (2020:486) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar. Den förordningen reglerar att statliga inköp eller leasing av fordon ska vara miljöbilar och sätter gränsvärden för både utsläpp av koldioxid och även för de andra utsläppen. Vilket i princip innebär att förordningen är kraftfullare än lagen som säger att den upphandlande myndigheten får beakta. Den nya förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar omfattar definitionen för miljöbil till skillnad från den nu upphävda förordning (2009:1) om miljöbilar- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor som du nämnde.
Bonus-malus innebär i korthet att en ny bil som släpper ut mer än 95 gram per kilometer koldioxid får förhöjd skatt under de tre första åren samt en bil som släpper ut maximalt 60 gram per kilometer alternativt går på fordonsgas får en bonus. Notera dock att undantag finns. Mer att läsa om bonus-malus system finns hos Transportstyrelsen.
Hösten 2017 ändrades testmetoden för att beräkna utsläppen för att bättre motsvara dagens körsätt och infrastruktur. Den nya metoden WLTP ger i genomsnitt cirka 10 procent högre utsläpp, men det varierar för olika modeller.
Källhänvisningar
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (Clean Vehicle Directive)
- prop. 2010/11:118 – miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster.
Med vänlig hälsning,
Heini-Marja
Hållbarhetsspecialist
01 februari 2019 (Uppdaterat 07 juli 2021)
EU har beslutat om en ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG. Direktivet ska implementeras i Sverige senast den 2 augusti 2021 och kommer att innebära en stor omställning för upphandlande myndigheter och enheter samt deras leverantörer. Förslaget innebär bland annat att 38,5 procent av alla lätta fordon som upphandlas i Sverige får ha ett koldioxidutsläpp om högst 50 gram per kilometer från och med den 2 augusti 2021. Från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2030 sänks gränsen för koldioxidutsläpp till noll gram koldioxid per kilometer.
Direktivet omfattar
Direktivet omfattar
- inköp, leasing, hyra eller hyrköp av vägtransportfordon enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF)
- vissa avtal om allmän trafik enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 (kollektivtrafikförordningen)
- tjänstekontrakt enligt LOU och LUF avseende följande tjänster:
- Kollektivtrafik på väg CPV-kod 60112000-6
- Passagerartransport på väg för särskilda ändamål CPV-kod 60130000-8
- Icke-reguljär passagerartransport CPV-kod 60140000-1
- Sophämtning CPV-kod 90511000-2
- Posttransporter på väg CPV-kod 60160000-7
- Pakettransporter CPV-kod 60161000-4
- Postutdelning CPV-kod 64121100-1
- Paketutlämning CPV-kod 64121200-2.
- Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1161 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon – ändringsdirektiv
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon – det ursprungliga Clean Vehicles Directive.
Heini-Marja
Hållbarhetsspecialist
02 september 2019
Hej!
Vad innebär ändringen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG i praktiken för kommuner?
Vad innebär ändringen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG i praktiken för kommuner?
Kristina Nyström
26 november 2019
Hej Kristina,
Vad ändringen kommer att innebära för upphandlande myndigheter, kommuner i ert exempel, beror till stor del på hur den svenska lagstiftaren väljer att implementera det nya direktivet. Det är dock rimligt att anta att implementeringen kommer att genomföras i lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster.
Uppdateringen av direktivet innebär att tillämpningsområdet vidgas till att inte enbart omfatta fordon för persontransporter utan även omfatta fordon för bland annat vissa godstransporter. I direktivet pekar man på vilka fordon med tillhörande tjänster som omfattas av direktivet genom att ange tillämpliga CPV-koder. Vidare anges nationella minimimål vid upphandling för andelen rena fordon i syfte att begränsa utsläpp av växthusgaser.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning
Vad ändringen kommer att innebära för upphandlande myndigheter, kommuner i ert exempel, beror till stor del på hur den svenska lagstiftaren väljer att implementera det nya direktivet. Det är dock rimligt att anta att implementeringen kommer att genomföras i lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster.
Uppdateringen av direktivet innebär att tillämpningsområdet vidgas till att inte enbart omfatta fordon för persontransporter utan även omfatta fordon för bland annat vissa godstransporter. I direktivet pekar man på vilka fordon med tillhörande tjänster som omfattas av direktivet genom att ange tillämpliga CPV-koder. Vidare anges nationella minimimål vid upphandling för andelen rena fordon i syfte att begränsa utsläpp av växthusgaser.
Källhänvisningar
- lag (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster.
Med vänlig hälsning
Heini-Marja
Hållbarhetsspecialist
09 december 2019
Hur kommer direktivet att implementeras och är det Upphandlingsmyndigheten som är ansvarig för detta? Hur ser processen ut för det här? Jag tittade på de miljökriterier som finns för fordon på er hemsida och under de som fanns upptagna på spjutspetsnivå så stod att detta också följer i linje med Clean Vehicle Directivet, stämmer verkligen det? När jag läser direktivet så är det tydligt att elfordon räknas om rena, men hur är det egentligen med biogas och andra biodrivmedel som t ex ED95? Kommer de att vara ”godkända” för 2030 nivån? Kommer kommuner och regioner att omfattas av det här? Det känns som att det är en bra bit kvar för många kommuner r innan de når de här nivåerna och att det krävs att de exempelvis investerar i laddinfra redan nu för att kunna köpa in /leasa elbilar sedan från och med 2021. Jag träffar i mitt jobb på kommuner och diskuterar strategier för egna fordonsflottor samt upphandlingar och det vore därför mycket värdefullt att få veta mer kring implementeringen av Clean Vehicle Directive och vad det konkret kan innebära.
Lena Jonsson
15 april 2020
Hej Lena!
Hur Clean Vehicles Directive kommer att implementeras i svensk lagstiftning är utanför Upphandlingsmyndighetens uppdrag. Våra kriterier på spjutspetsnivån är förenliga med direktivet förutom att vi inkluderar fordon som drivs med biogas även för personbilar upp till fyra passagerare utöver föraren. För större fordon tillåter Clean Vehicle Directive även biogas, direktivet ska tillämpas i upphandlingar som annonseras efter 1 augusti 2021. Sverige har som mål att minska vägtransporternas klimatpåverkan med 70 procent till år 2030. För att det ska kunna uppnås behövs både biodrivmedel och elektrifiering. Att undersöka möjligheterna för elektrifiering finns redan nu. För att se vilka områden som direktivet omfattar var god och se tidigare svar i denna fråga från den 2 september.
Källhänvisningar
Hur Clean Vehicles Directive kommer att implementeras i svensk lagstiftning är utanför Upphandlingsmyndighetens uppdrag. Våra kriterier på spjutspetsnivån är förenliga med direktivet förutom att vi inkluderar fordon som drivs med biogas även för personbilar upp till fyra passagerare utöver föraren. För större fordon tillåter Clean Vehicle Directive även biogas, direktivet ska tillämpas i upphandlingar som annonseras efter 1 augusti 2021. Sverige har som mål att minska vägtransporternas klimatpåverkan med 70 procent till år 2030. För att det ska kunna uppnås behövs både biodrivmedel och elektrifiering. Att undersöka möjligheterna för elektrifiering finns redan nu. För att se vilka områden som direktivet omfattar var god och se tidigare svar i denna fråga från den 2 september.
Källhänvisningar
- Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1161 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon – ändringsdirektivet
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon – det ursprungliga Clean Vehicles Directive.
Heini-Marja
Hållbarhetsspecialist
20 maj 2020
Fråga oss!
Frågeservice är stängt den 29 april på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.