Får en anbudsgivare höja sitt anbud vid förhandling?
Publicerad 11 juni 2018
UM inleder en förhandling.
Leverantören meddelar vid förhandlingen att den höjer anbudet med visst belopp.
UM meddelar att det endast är möjligt att sänka pris - ej att höja det.
Är det korrekt?
Leverantören meddelar vid förhandlingen att den höjer anbudet med visst belopp.
UM meddelar att det endast är möjligt att sänka pris - ej att höja det.
Är det korrekt?
Maria Forsgren
Publicerad 11 juni 2018
Hej Maria!
Förhandlingarna får avse alla aspekter av kontraktsföremålet, även priset. Förhandlingarna ska dock ha som mål att förbättra anbudet utifrån myndighetens behov och får inte avse minimikraven eller tilldelningskriterierna.
Det kan vara tillåtet för leverantören att höja priset vid förhandlingen, men det innebär inte att den upphandlande myndigheten måste godta det nya anbudet efter förhandlingen om det finns bättre anbud med lägre pris. Se gärna inlägget Vad får man förhandla om enligt LOU? i vår Frågeportal för mer information.
Källhänvisningar
6 kap. 8 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) samt prop. 2015/16:195 s. 995 f - vad förhandlingarna får avse.
Med vänlig hälsning,
Förhandlingarna får avse alla aspekter av kontraktsföremålet, även priset. Förhandlingarna ska dock ha som mål att förbättra anbudet utifrån myndighetens behov och får inte avse minimikraven eller tilldelningskriterierna.
Det kan vara tillåtet för leverantören att höja priset vid förhandlingen, men det innebär inte att den upphandlande myndigheten måste godta det nya anbudet efter förhandlingen om det finns bättre anbud med lägre pris. Se gärna inlägget Vad får man förhandla om enligt LOU? i vår Frågeportal för mer information.
Källhänvisningar
6 kap. 8 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) samt prop. 2015/16:195 s. 995 f - vad förhandlingarna får avse.
Med vänlig hälsning,
Klara
13 juni 2018 (Uppdaterat 20 april 2021)
Hej igen,
Jag är helt med på att den upphandlande myndigheten inte måste godta det nya anbudet. Min fråga är om leverantören under förhandlingarna kan meddela att han inte står för tidigare lämnat anbud utan vill lämna ett nytt anbud som är högre.
Jag är helt med på att den upphandlande myndigheten inte måste godta det nya anbudet. Min fråga är om leverantören under förhandlingarna kan meddela att han inte står för tidigare lämnat anbud utan vill lämna ett nytt anbud som är högre.
Maria Forsgren
13 juni 2018
Hej,
Finns det utrymme i upphandlingsförfarandet att förhandla så får leverantören meddela att den vill ändra sitt pris i förhandlingen. Den upphandlande myndigheten behöver inte godta en sådan ändring eftersom leverantören är bunden till sitt ursprungliga anbud. En ändring av pris i en förhandling innebär inte att leverantören lämnar ett nytt anbud.
Med vänlig hälsning,
Finns det utrymme i upphandlingsförfarandet att förhandla så får leverantören meddela att den vill ändra sitt pris i förhandlingen. Den upphandlande myndigheten behöver inte godta en sådan ändring eftersom leverantören är bunden till sitt ursprungliga anbud. En ändring av pris i en förhandling innebär inte att leverantören lämnar ett nytt anbud.
Med vänlig hälsning,
Klara
13 juni 2018
Grundar ni ert svar på allmänna avtalsrättsliga principer om att leverantören är bunden av sitt ursprungliga anbud?
I LOU (6 kap 11 §) föreskrivs att anbudsgivarna ska uppmanas att inkomma med slutligt anbud efter genomförda förhandlingar. Bör det inte vara det slutliga anbudet som leverantören slutligen ska vara bundna av? I annat fall så får upphandlande myndigheter/enheter fritt utrymme att välja vilka anbud (ursprungliga/förhandlade/slutliga) som de ska utvärdera och ett sådant agerande kan väl inte vara förenlig med grundprinciperna?
I LOU (6 kap 11 §) föreskrivs att anbudsgivarna ska uppmanas att inkomma med slutligt anbud efter genomförda förhandlingar. Bör det inte vara det slutliga anbudet som leverantören slutligen ska vara bundna av? I annat fall så får upphandlande myndigheter/enheter fritt utrymme att välja vilka anbud (ursprungliga/förhandlade/slutliga) som de ska utvärdera och ett sådant agerande kan väl inte vara förenlig med grundprinciperna?
Amar Al-Djaber
30 januari 2019
Hej Amar,
Ja, vi grundar svaret på avtalsrätten. Att en anbudsgivare är bunden av sitt anbud framgår av avtalslagen. Men det förutsätter självklart att det är frågan om ett anbud enligt samma lag. Avtalslagen är i den här delen dispositiv, men upphandlingslagarna innehåller inga regler om avtalsslut vilket betyder att avtalslagen, tillsammans med de allmänna avtalsrättsliga principerna, är tillämpliga.
Vi har svårt att se hur 6 kap. 11 § LOU skulle ha någon avgörande betydelse i en tolkning av om en leverantör är avtalsrättsligt bunden av en handling den lämnat till en upphandlande myndighet. Är leverantören bunden av handlingen enligt avtalslagen är det frågan om ett anbud. Naturligtvis kan en avtalsrättslig tolkning i det enskilda fallet leda till en slutsats att en leverantör inte har lämnat eller är bunden av sitt anbud. Exempelvis i ett flerstegsförfarande lämnar leverantören inledningsvis inte ett anbud, utan en ansökan. Ytterligare ett exempel är om myndigheten har tackat nej till anbudet, då är leverantören inte längre bunden av sitt anbud.
Bestämmelserna 6 kap. 8–11 §§ LOU kan inte uppfattas på något annat sätt än att leverantörerna lämnar anbud, som därefter kan bli föremål för förhandling, vilket kan innebära att leverantörerna lämnar slutliga anbud. Beroende på hur en upphandlande myndighet och leverantörerna agerar i det enskilda fallet kan en avtalsrättsligt komplex situation uppstå. I avtalsrättslig tolkning kan exempelvis frågor uppkomma om det finns ett eller flera anbud, och vilket innehåll respektive anbud har.
Det är oklart om en leverantör är bunden av ett tidigare lämnat anbud om en myndighet i förhandlingsfasen gör ändringar av upphandlingsdokumenten och begär att slutliga anbud ska lämnas in. Det kan vara så att ett sådant agerande vanligen innebär att myndigheten tackar nej till leverantörens redan inlämnade anbud och att den enbart får bedöma de slutliga anbuden. Oavsett vilka anbud som anses vara gällande i en sådan situation är det oklart vilket utrymme en myndighet har att välja mellan de tidigare lämnade anbuden. Denna fråga får avgöras i rättstillämpningen.
Källhänvisningar:
Ja, vi grundar svaret på avtalsrätten. Att en anbudsgivare är bunden av sitt anbud framgår av avtalslagen. Men det förutsätter självklart att det är frågan om ett anbud enligt samma lag. Avtalslagen är i den här delen dispositiv, men upphandlingslagarna innehåller inga regler om avtalsslut vilket betyder att avtalslagen, tillsammans med de allmänna avtalsrättsliga principerna, är tillämpliga.
Vi har svårt att se hur 6 kap. 11 § LOU skulle ha någon avgörande betydelse i en tolkning av om en leverantör är avtalsrättsligt bunden av en handling den lämnat till en upphandlande myndighet. Är leverantören bunden av handlingen enligt avtalslagen är det frågan om ett anbud. Naturligtvis kan en avtalsrättslig tolkning i det enskilda fallet leda till en slutsats att en leverantör inte har lämnat eller är bunden av sitt anbud. Exempelvis i ett flerstegsförfarande lämnar leverantören inledningsvis inte ett anbud, utan en ansökan. Ytterligare ett exempel är om myndigheten har tackat nej till anbudet, då är leverantören inte längre bunden av sitt anbud.
Bestämmelserna 6 kap. 8–11 §§ LOU kan inte uppfattas på något annat sätt än att leverantörerna lämnar anbud, som därefter kan bli föremål för förhandling, vilket kan innebära att leverantörerna lämnar slutliga anbud. Beroende på hur en upphandlande myndighet och leverantörerna agerar i det enskilda fallet kan en avtalsrättsligt komplex situation uppstå. I avtalsrättslig tolkning kan exempelvis frågor uppkomma om det finns ett eller flera anbud, och vilket innehåll respektive anbud har.
Det är oklart om en leverantör är bunden av ett tidigare lämnat anbud om en myndighet i förhandlingsfasen gör ändringar av upphandlingsdokumenten och begär att slutliga anbud ska lämnas in. Det kan vara så att ett sådant agerande vanligen innebär att myndigheten tackar nej till leverantörens redan inlämnade anbud och att den enbart får bedöma de slutliga anbuden. Oavsett vilka anbud som anses vara gällande i en sådan situation är det oklart vilket utrymme en myndighet har att välja mellan de tidigare lämnade anbuden. Denna fråga får avgöras i rättstillämpningen.
Källhänvisningar:
- 1 § andra stycket avtalslagen – om slutande av avtal
- 5 § avtalslagen – leverantören är inte bunden av sitt anbud om myndigheten tackar nej
- 6 kap. 8–11 §§ LOU – förhandlingarna i ett förhandlat förfarande med föregående annonsering.
Gustav
13 februari 2019
Fråga oss!
Frågeservice är stängt den 29 april på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.