Vad innebär börkravet?

Hej Johan,

Hur formuleringen ska förstås i ditt exempel kan vi inte svara på av flera skäl. Dels framgår inte någon fullständig formulering av ett tilldelningskriterium, och dels kan vi tyvärr inte göra tolkningar och bedömningar i enskilda fall, vilket betyder att vi inte kan granska exempelvis skrivningar i upphandlingsdokument.

Det är den upphandlande myndigheten som har utformat upphandlingsdokumenten. Som utgångspunkt har därför myndigheten bäst förutsättningar att förklara vad skrivningen ”bör” innebär i det enskilda fallet. Det kan därför vara lämpligt att fråga myndigheten om upphandlingsdokumenten upplevs som otydliga.

Vi antar att det är frågan om ett tilldelningskriterium eftersom du anger att om leverantören uppfyller kravet ges en ”prisfördel” i upphandlingen. Denna prisfördel ska i så fall framgå av utvärderingsmodellen i upphandlingen.

Tilldelningskriterier ska ha en koppling till föremålet för upphandlingen. Det kan därför vara lämpligt att den upphandlande myndigheten utformar upphandlingsdokumenten på ett sätt att det tydligt framgår hur myndigheten kommer att kunna tillgodogöra sig mervärdet när avtalet fullgörs.

Det kan vara lämpligt att säkerställa att de åtaganden leverantören lämnar i sitt anbud också framgår som ett tydligt villkor i avtalet. Detta kan i praktiken göras på olika sätt, antingen genom att i avtalet hänvisa till andra handlingar som ska anses utgöra avtalsinnehåll, eller genom att formulera specifika villkor direkt i avtalet.

Vad kan myndigheten göra innan det att avtalet tecknats?
Uppfyller ett anbud ett visst tilldelningskriterium ska givetvis detta beaktas enligt vad som framgår av utvärderingsmodellen. Motsatsvis ska ett anbud som inte uppfyller ett tilldelningskriterium givetvis inte heller erhålla något mervärde i utvärderingen. Om en upphandlande myndighet upptäcker att den bedömning som gjorts kan vara felaktig finns inget hinder mot att göra om utvärderingen. Det ska poängteras att den upphandlande myndigheten måste följa de grundläggande upphandlingsprinciperna genom hela upphandlingsprocessen.

Beroende på hur tilldelningskriteriet är formulerat och vad kriteriet avser kan det ibland vara svårt att med säkerhet veta om det som leverantören har lovat att leverera också kommer att levereras innan dess att leverans har skett. Det kan alltså krävas att avtalet börjar fullgöras innan man vet att leverantören fullgör kontraktet på det sätt som angivits i anbudet.

Vad kan myndigheten göra efter det att avtalet tecknats?
Har avtal tecknats med leverantören framgår leverantörens förpliktelser av villkoren i avtalet. Om en leverantör bryter mot villkoren i avtalet bör det framgå av avtalet vilka sanktioner olika avtalsbrott kan leda till.

Om den upphandlande myndigheten väljer att tillåta ett avtalsbrott – till exempel att konsekvent tillåta försenade leveranser eller att tillåta leveranser som inte motsvarar ställda krav – kan det betraktas som en ändring av avtalet. En sådan ändring får bara ske enligt vad som framgår av 17 kap. 9–14 §§ LOU. I annat fall är ändringen inte tillåten. Det kan i sådana fall betraktas som en otillåten direktupphandling, vilket kan resultera exempelvis talan om ogiltighet av avtalet. Det ligger alltså i båda parternas intresse att fullgöra uppdraget enligt vad som framgår av avtalet.

Hur det förhåller sig i ditt exempel är det svårt att svara på, eftersom det krävs en genomgång av avtalet i sin helhet för att kunna göra en bedömning om hur de omständigheter som har inträffat förhåller sig till villkoren i avtalet.

Läs mer
Läs mer om vad som kan ge anbudet ett mervärde i inlägget Vad är ”kvalitet” i utvärderingsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet? i vår Frågeportal.

Med vänlig hälsning