Upphandlingsdokumenten möjliggör alternativa tolkningar, vad gäller?

Hej

Om en myndighet i samband med utvärdering av inkomna anbud märker att anbudsgivarna har hamnat i två olika läger där den ena sidan har gjort en annan tolkning av ett uppställt krav än det som egentligen förväntades, vilka alternativ har myndigheten i detta läge? Kan man välja att godkänna båda tolkningarna eller kan man i samband med utvärderingen stryka frågan? Finns det fler alternativ?

Hej,

Tolkning av upphandlingsdokumenten ska vara objektiv
En upphandlande myndighet får inte låta innehållet i inkomna anbud påverka tolkningen av kraven som framgår av upphandlingsdokumenten. Tolkningen ska typiskt sett ske objektivt utifrån dess ordalydelse mot bakgrund av i vilken kontext kravet finns i. Detta innebär att ett krav kan ha en annan innebörd än vad såväl den upphandlande myndigheten som leverantörerna ”förväntade sig”.

Det förekommer domstolsavgöranden där man anser att den upphandlande myndigheten har ett visst tolkningsföreträde beträffande skrivningar i det egna upphandlingsdokumenten. Det anses dock att ett sådant tolkningsföreträde måste tillämpas inom ramen för de grundläggande upphandlingsprinciperna, särskilt principen om öppenhet. Ett sådant tolkningsföreträde har ifrågasatts i litteraturen (se artikeln Upphandlare ska inte ha tolkningsföreträde).

Att vissa anbudsgivares alternativa tolkningar kan sammanfalla med en objektiv tolkning är en annan sak. Har däremot en anbudsgivare gjort en felaktig tolkning till den grad att dess anbud inte uppfyller ett obligatoriskt krav ska anbudet förkastas. En upphandlande myndighet kan som utgångspunkt inte stryka obligatoriska krav efter sista anbudsdagen eftersom det skulle strida mot likabehandlingsprincipen. Önskar en upphandlande myndighet att stryka ett obligatoriskt krav efter sista anbudsdag finns i regel bara ett alternativ, att göra om upphandlingen.

De grundläggande upphandlingsprinciperna och förkastande av anbud
De grundläggande upphandlingsprinciperna om likabehandling och öppenhet innefattar ett krav på att upphandlingsdokumenten ska vara så klart och tydligt utformade att en leverantör förstår vad som tillmäts betydelse i upphandlingen. Upphandlingsdokumenten ska vara utformade på ett sådant sätt att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla leverantörer kan tolka informationen på samma sätt.

En leverantörs anbud kan inte förkastas om leverantören underlåtit att uppfylla en skyldighet som inte följer uttryckligen av upphandlingsdokumenten utan endast av en tolkning eller utfyllnad av dessa. För att ett anbud ska kunna förkastas på grund av att ett obligatoriskt krav inte uppfylls måste det följaktligen klart och tydligt framgå av upphandlingsdokumenten vad kravet är och hur kravet ska uppfyllas.

Om inte så är fallet och anbudet förkastas kan anbudsgivaren eventuellt göra gällande att kravet är otydligt och inte formulerat i enlighet med principerna om öppenhet och likabehandling (se till exempel Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 8737–14). Om upphandlingen i det konkurrensuppsökande skedet strider mot någon av de grundläggande principerna bör den - som huvudregel - göras om.

Källhänvisningar

• Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 2225-16 och Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 2493-15 - den upphandlande myndigheten har ett visst tolkningsföreträde beträffande skrivningar i det egna upphandlingsdokumenten. Det anses dock att ett sådant tolkningsföreträde måste tillämpas inom ramen för de grundläggande upphandlingsprinciperna, särskilt principen om öppenhet.
• RÅ 2002 ref. 50 - upphandlingsdokumenten ska vara så klart och tydligt utformade att en leverantör förstår vad som tillmäts betydelse i upphandlingen
• EU-domstolens avgörande i mål C-19/00 SIAC Construction - upphandlingsdokumenten ska vara utformade på ett sådant sätt att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla leverantörer kan tolka informationen på samma sätt
• EU-domstolens avgörande C-27/15 Pizzo, punkt 36 och 51 - en leverantörs anbud kan inte förkastas om leverantören underlåtit att uppfylla en skyldighet som inte följer uttryckligen av upphandlingsdokumenten utan endast av en tolkning eller utfyllnad av dessa.

Med vänlig hälsning,

Tack för ett bra och resonerande svar. Skulle ni även kunna förtydliga den del av frågan som berör huruvida myndigheten kan välja att godkänna båda tolkningarna?

Hej,

Det framgår inte av vare sig den ursprungliga frågan eller din nu ställda fråga vilka konsekvenser någon av de båda godkända tolkningarna för med sig för anbuden. Är ena, eller båda, tolkningarna till fördel för leverantörerna på så vis att båda anbuden uppfyller kraven som ställs i upphandlingen? Den upphandlande myndigheten kan inte godtyckligt ”välja att godkänna” någon tolkning, utan myndigheten måste ha sakligt objektivt stöd för att godkänna en viss tolkning (se mitt tidigare svar).

Om en godkänd tolkning innebär att ett anbud inte uppfyller ett obligatoriskt krav ska anbudet förkastas.

I det fallet att båda anbuden uppfyller kraven som ställs i upphandlingen ska den upphandlande myndigheten tilldela kontraktet till den leverantör vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten. Grunden för denna bedömning ska framgå av upphandlingsdokumenten.

Med vänlig hälsning,