Hur förebyggs jäv i offentlig upphandling?

Hej,

Vissa upphandlande myndigheter/enheter (jfr. Prop. 2006/07:128 s.142 f.) omfattas inte av förvaltningslagen och kommunallagen, varför dessa som en följd inte heller omfattas av lagarnas jävsreglering. Förutsatt att den offentliga inköparen inte omfattas av nämnda lagar, hur hanteras jävsfrågan och påverkar avsaknaden av jävsreglering upphandlingsprocessen för dessa upphandlande myndigheter/enheter?

Med vänlig hälsning,

Jacob

Hej Jacob,

Precis som du nämner gäller kommunallagens jävsregler för kommu­ner, landsting och regioner medan förvaltningslagens jävsregler gäller för övriga förvaltnings­myndigheter. Jävsreglerna omfattar således inte alla upphandlande myndigheter och enheter, som exempelvis kommunala bolag, statliga bolag och privata bolag i försörjningssektorerna.

Trots detta så kan naturligtvis en intressekonflikt, som skulle motsvara jäv i kommunallagen eller förvaltningslagen, vara lika förtroendeskadlig om den uppstår i någon av dessa organisationer jämfört med en myndighet som omfattas av jävsreglerna. Det är därför särskilt viktigt att en upphandlande myndighet eller enhet som inte omfattas av jävsreglerna säkerställer att det finns interna riktlinjer om intressekonflikter.

Hur förebyggs jäv i offentlig upphandling?

Åtagande att iaktta jävsbestämmelser
Inledningsvis bör alla inblandade i en upphandling uppmärksammas på att misstanke om jäv inte får förekomma. För att förebygga jäv kan man som upphandlande myndighet exempelvis be de som medverkar i upphandlingen att skriftligen åta sig att iaktta jävsbestämmelserna på ett sådant sätt att deras objektivitet inte kan ifrågasättas.

Upprättande av jävsdeklarationer 
Rutiner för att upprätta jävsdeklarationer inför varje inköpsprojekt skapar goda förutsättningar för att diskussionen om korruption blir en naturlig del i inköpsprocessen. I arbetet med resurssättningen av inköpsprojektet kan det vara lämpligt att ta fram en jävsdeklaration. I den kan man till exempel ställa frågor till projektdeltagare om

• de har tagit emot några ersättningar eller förmåner från någon leverantör på marknaden
• aktieinnehav
• bisysslor
• släkt- eller vänskapsband till leverantörer
• tidigare anställningar
• andra åtaganden.

Samtliga deltagare i arbetsgruppen behöver fylla i deklarationen för att den upphandlande myndigheten ska kunna fatta medvetna beslut om resurssättning och arbetsgrupper.
 
Läs mer om jävsdeklaration vid upphandling och ladda ner en mall för jävsdeklaration på vår webbplats.
 
Övervägande av behovet av extern upphandlingskompetens
Om det finns tydliga preferenser för en viss leverantör eller om det föreligger en jävssituation hos någon på den upphandlande myndigheten eller enheten som kan påverka utgången i upphandlingen så behöver den som upphandlar åtgärda detta. En sådan åtgärd kan vara att ta in en oberoende konsult som tar rollen som upphandlare eller går in som stöd till den interna upphandlaren.

Hantering av risken för konsultjäv 
Om en konsult har deltagit i förberedelserna inför upphandlingen och även kan vara en potentiell anbudsgivare i samma upphandling kan konsulten få en otillbörlig konkurrensfördel. Även om utgångspunkten är att det ska vara möjligt för en leverantör att delta både som konsult i förberedelsefasen och som anbudsgivare i upphandlingsfasen är den upphandlande myndigheten skyldig att försöka neutralisera konkurrensfördelen. Det kan göras genom att informera samtliga potentiella anbudsgivare om vilka upplysningar av relevans för upphandlingen som leverantören har fått genom sin medverkan i förberedelserna.

Läs mer
Läs gärna mer om jäv och korruption i offentlig upphandling i Upphandlingsmyndighetens vägledning Korruption i offentlig upphandling – vad är det och hur kan det förebyggas? (se särskilt s. 24–25 om jäv) och på vår webbplats.

Med vänliga hälsningar,