Etiska krav vid fordonsupphandling

Hej,

En fråga kring etiska krav vid en fordonsupphandling. Normalt upphandlar vi för lokal marknad och återförsäljare. Denne är normalt knuten med ett återförsäljaravtal.

Vi undrar vilka möjligheten en upphandlande myndighet har att ställa etiska krav på en återförsäljare som är knuten med ett återförsäljaravtal? Har en återförsäljare och indirekt vi som upphandlade myndighet mandat att agera i tillverkarens produktion?

Hej Lasse,

Sedan den 1 juni 2017 har upphandlande myndigheter, i vissa fall, en skyldighet att inkludera villkor enligt ILO:s kärnkonventioner om arbetet sker där svensk arbetsrätt inte är tillämplig. Det gäller om det finns risker för oskäliga arbetsvillkor, det vill säga risk för brott mot kärnkonventionerna (17 kap. 4 § LOU). Kärnkonventionerna är av grundläggande karaktär och därför krävs det inte alltför starka indikationer eller en alltför omfattande utredning om det föreligger behov i en enskild upphandling för att ställa ut villkoren. Läs mer om detta på vår webbplats.

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram riskanalyser inom ett antal olika produktområden, bland annat för fordon och transporter som finns publicerad på vår webbplats.

Om den upphandlande myndigheten bedömer att det finns sådana risker i den aktuella upphandlingen ska villkoren även omfatta underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Med ”direkt medverkar” avses den personal som producerar eller sätter samman en vara, tillhandahåller en tjänst eller utför arbete i en byggentreprenad. Även om det inte är obligatoriskt kan villkoren även omfatta underleverantörer längre ner i leveranskedjan. När det gäller fordonstillverkning är det ofta längre ner i leveranskedjorna som de största riskerna finns.

Så vilket ansvar har leverantören? Företagens ansvar gäller fullt ut och på lika villkor för alla företag, oavsett bransch, i vilken miljö verksamheten bedrivs, ägarförhållande och struktur. På vilket sätt företagen fullgör sitt ansvar kan ändå variera beroende på dessa faktorer och beroende på hur pass allvarlig företagets negativa påverkan på villkoren är (se FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, nr 14). Leverantörer har t.ex. lättare att påverka verksamheter som den har formell eller de facto kontroll över, men kan även ha möjlighet att inverka på beteendet hos andra organisationer/aktörer som den har relationer till. Om leverantören saknar ett sådant inflytande kan den vidta åtgärder för att öka det, exempelvis genom samarbete med andra aktörer. I de fall leverantören saknar inflytande innefattar ansvaret att respektera villkoren och vidta lämpliga åtgärder för att öka inflytandet.

Med vänlig hälsning