Ska man utesluta en leverantör som förfalskat en namnteckning?
Publicerad 03 februari 2018
Hej
Sitter med en utvärdering där en anbudsgivare har lämnat ett förfalskat referensdokument undertecknat av kunden. Anbudsgivaren har använt ett referensdokument som har tagits fram till ett annat anbud och bytt ut kundnamnet utan kundens tillstånd. I förfrågningsunderlaget har jag inte begärt in detta dokument och anbudsgivaren har frivilligt lämnat in dessa uppgifter. Nu undrar jag om jag kan utesluta denna anbudsgivare för att ha lämnat förfalskade uppgifter i anbudet.
Sitter med en utvärdering där en anbudsgivare har lämnat ett förfalskat referensdokument undertecknat av kunden. Anbudsgivaren har använt ett referensdokument som har tagits fram till ett annat anbud och bytt ut kundnamnet utan kundens tillstånd. I förfrågningsunderlaget har jag inte begärt in detta dokument och anbudsgivaren har frivilligt lämnat in dessa uppgifter. Nu undrar jag om jag kan utesluta denna anbudsgivare för att ha lämnat förfalskade uppgifter i anbudet.
Kjell Svensson
Publicerad 03 februari 2018
Hej,
Upphandlande organisationer är i vissa fall skyldiga, och har i vissa fall möjlighet, att utesluta leverantörer vars företrädare visat sig olämpliga som leverantörer till offentlig sektor.
De obligatoriska uteslutningsgrunderna
En upphandlande organisation ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om organisationen får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar exempelvis bedrägeri Med bedrägeri kan avses sådan användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument som är kriminaliserat i svensk rätt genom bestämmelsen om urkundsförfalskning i 14 kap. 1 § brottsbalken.
För att en upphandlande organisation ska få utesluta en leverantör på grund av att någon av de obligatoriska uteslutningsgrunderna föreligger måste detta emellertid kunna styrkas genom en lagakraftvunnen dom. Notera att en sådan dom inte får ha meddelats för mer än fem år sedan. Som jag förstår det finns det inte någon sådan dom i det exempel du beskriver.
De frivilliga uteslutningsgrunderna
Vad gäller de frivilliga uteslutningsgrunderna däremot är beviskraven lägre ställda. En upphandlande organisation får till exempel utesluta en leverantör från att delta i en upphandling om organisationen kan visa att leverantören gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att leverantörens redbarhet kan ifrågasättas Enligt EU-domstolen kan allvarligt fel i yrkesutövningen omfatta alla felaktiga ageranden som inverkar på leverantörens trovärdighet i professionellt avseende). Det allvarliga felet kan, men behöver inte, avse brott.
Som exempel på ageranden som ansetts utgöra allvarligt fel i yrkesutövningen kan nämnas då en leverantörs systerbolag utställt osanna fakturor (se Kammarrätten i Stockholms mål nr. 4809–11) samt då en leverantör lämnat grovt felaktiga uppgifter som medfört en betydande överdebitering (se Kammarrätten i Jönköpings mål nr. 4211–08). Jag känner inte till att någon domstol prövat huruvida sådana förfalskningar du beskriver kan utgöra allvarligt fel i yrkesutövningen.
Det är den upphandlande organisationen som har bevisbördan för att visa att en uteslutningsgrund föreligger. I övrigt måste de omständigheter som läggs en leverantör till last och som kan medföra uteslutning vara relevanta för den aktuella upphandlingen och stå i proportion till uteslutningen (jfr EU-domstolens dom i mål C-213/07). En bedömning måste göras i varje enskilt fall. Notera även att en upphandlande organisation inte får låta en händelse som inträffade mer än tre år sedan verka som en frivillig uteslutningsgrund.
Leverantörers rätt att yttra sig
Avslutningsvis kan nämnas att en upphandlande organisation ska, innan den beslutar att utesluta en leverantör, ge leverantören tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt organisationen utgör skäl för uteslutning, se 13 kap. 4 § lagen om offentlig upphandling (LOU). En leverantör har vidare rätt att inte uteslutas om den kan visa sig tillförlitlig enligt 13 kap. 5 § LOU (så kallad självsanering eller self-cleaning).
Läs mer
Läs mer om de nya reglerna om överprövning av offentlig upphandling som gäller för upphandlingar som påbörjas 1 juli eller senare.
Källhänvisningar
Med vänliga hälsningar,
Upphandlande organisationer är i vissa fall skyldiga, och har i vissa fall möjlighet, att utesluta leverantörer vars företrädare visat sig olämpliga som leverantörer till offentlig sektor.
De obligatoriska uteslutningsgrunderna
En upphandlande organisation ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om organisationen får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar exempelvis bedrägeri Med bedrägeri kan avses sådan användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument som är kriminaliserat i svensk rätt genom bestämmelsen om urkundsförfalskning i 14 kap. 1 § brottsbalken.
För att en upphandlande organisation ska få utesluta en leverantör på grund av att någon av de obligatoriska uteslutningsgrunderna föreligger måste detta emellertid kunna styrkas genom en lagakraftvunnen dom. Notera att en sådan dom inte får ha meddelats för mer än fem år sedan. Som jag förstår det finns det inte någon sådan dom i det exempel du beskriver.
De frivilliga uteslutningsgrunderna
Vad gäller de frivilliga uteslutningsgrunderna däremot är beviskraven lägre ställda. En upphandlande organisation får till exempel utesluta en leverantör från att delta i en upphandling om organisationen kan visa att leverantören gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att leverantörens redbarhet kan ifrågasättas Enligt EU-domstolen kan allvarligt fel i yrkesutövningen omfatta alla felaktiga ageranden som inverkar på leverantörens trovärdighet i professionellt avseende). Det allvarliga felet kan, men behöver inte, avse brott.
Som exempel på ageranden som ansetts utgöra allvarligt fel i yrkesutövningen kan nämnas då en leverantörs systerbolag utställt osanna fakturor (se Kammarrätten i Stockholms mål nr. 4809–11) samt då en leverantör lämnat grovt felaktiga uppgifter som medfört en betydande överdebitering (se Kammarrätten i Jönköpings mål nr. 4211–08). Jag känner inte till att någon domstol prövat huruvida sådana förfalskningar du beskriver kan utgöra allvarligt fel i yrkesutövningen.
Det är den upphandlande organisationen som har bevisbördan för att visa att en uteslutningsgrund föreligger. I övrigt måste de omständigheter som läggs en leverantör till last och som kan medföra uteslutning vara relevanta för den aktuella upphandlingen och stå i proportion till uteslutningen (jfr EU-domstolens dom i mål C-213/07). En bedömning måste göras i varje enskilt fall. Notera även att en upphandlande organisation inte får låta en händelse som inträffade mer än tre år sedan verka som en frivillig uteslutningsgrund.
Leverantörers rätt att yttra sig
Avslutningsvis kan nämnas att en upphandlande organisation ska, innan den beslutar att utesluta en leverantör, ge leverantören tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt organisationen utgör skäl för uteslutning, se 13 kap. 4 § lagen om offentlig upphandling (LOU). En leverantör har vidare rätt att inte uteslutas om den kan visa sig tillförlitlig enligt 13 kap. 5 § LOU (så kallad självsanering eller self-cleaning).
Läs mer
Läs mer om de nya reglerna om överprövning av offentlig upphandling som gäller för upphandlingar som påbörjas 1 juli eller senare.
Källhänvisningar
- 13 kap. 1 § tredje punkten lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – när en upphandlande organisation ska utesluta en leverantör
- 13 kap. 1 a § LOU – tidsfristen för de obligatoriska uteslutningsgrunderna
- prop. 2015/15:195 s. 719 – vad som avses bedrägeri
- 13 kap. 3 § LOU – om de frivilliga uteslutningsgrunderna
- 13 kap. 3 a § LOU – tidsfristen för de frivilliga uteslutningsgrunderna
- EU-domstolens dom i mål C-465/11 - felaktiga ageranden som inverkar på leverantörens trovärdighet i professionellt avseende kan anses utgöra allvarligt fel i yrkesutövningen
- HFD 2013 ref. 61 – vem som har bevisbördan för att visa att en uteslutningsgrund föreligger
Med vänliga hälsningar,
Linnea
05 februari 2018 (Uppdaterat 01 juli 2022)
Fråga oss!
Frågeservice är stängt den 29 april på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.