Om ett lämnat bevis i ett anbud inte är tillräckligt, kan vi be leverantören om ett nytt?
Publicerad 05 december 2017
Fråga från publiken vid Upphandlingsmyndighetens konferens 2017:
Om ett bevis jag begärt in inte bedöms tillräckligt, kan vi be om ett nytt? Frågan gäller både vid användning av egenförsäkran och om leverantören har lämnat in alla bevis tillsammans med anbudet.
Om ett bevis jag begärt in inte bedöms tillräckligt, kan vi be om ett nytt? Frågan gäller både vid användning av egenförsäkran och om leverantören har lämnat in alla bevis tillsammans med anbudet.
Upphandlingsmyndigheten
Publicerad 05 december 2017
Hej!
Möjligheten att tillåta rättelse, förtydligande och komplettering skiljer sig inte avseende bevis som getts in i samband med anbudet och bevis, som på grund av att en egenförsäkran använts, getts in i ett senare skede. Läs mer om rättelse, förtydligande och komplettering i inlägget Rättelse av fel, förtydligande och komplettering - får man godkänna att anbudsgivare kompletterar?.
Det finns dock en skillnad mellan de två situationerna som står vid sidan av möjligheten att tillåta rättelse, förtydligande och komplettering. Om en egenförsäkran använts kan en upphandlande myndighet under vissa förutsättningar tillåta en förlängning av tidsfristen att inkomma med ett bevis. Upphandlingsmyndigheten anser att en förlängning främst är påkallad när förseningen beror på omständigheter utanför leverantörens kontroll. Det kan till exempel röra sig om att en myndighets handläggningstid är längre än vad som kunde förutses när tidsfristen fastställdes. När den upphandlande myndigheten fastställer den ursprungliga tidsfristen bör den alltid ange att tidsfristen kan komma att förlängas och under vilka omständigheter detta kan ske. En sådan förlängning är inte möjlig om samma bevis skulle ha getts in i samband med anbudet eftersom den sista anbudsdagen utgör en gemensam tidsfrist för samtliga anbudsgivare.
Möjligheten att tillåta rättelse, förtydligande och komplettering skiljer sig inte avseende bevis som getts in i samband med anbudet och bevis, som på grund av att en egenförsäkran använts, getts in i ett senare skede. Läs mer om rättelse, förtydligande och komplettering i inlägget Rättelse av fel, förtydligande och komplettering - får man godkänna att anbudsgivare kompletterar?.
Det finns dock en skillnad mellan de två situationerna som står vid sidan av möjligheten att tillåta rättelse, förtydligande och komplettering. Om en egenförsäkran använts kan en upphandlande myndighet under vissa förutsättningar tillåta en förlängning av tidsfristen att inkomma med ett bevis. Upphandlingsmyndigheten anser att en förlängning främst är påkallad när förseningen beror på omständigheter utanför leverantörens kontroll. Det kan till exempel röra sig om att en myndighets handläggningstid är längre än vad som kunde förutses när tidsfristen fastställdes. När den upphandlande myndigheten fastställer den ursprungliga tidsfristen bör den alltid ange att tidsfristen kan komma att förlängas och under vilka omständigheter detta kan ske. En sådan förlängning är inte möjlig om samma bevis skulle ha getts in i samband med anbudet eftersom den sista anbudsdagen utgör en gemensam tidsfrist för samtliga anbudsgivare.
Robin
11 december 2017 (Uppdaterat 08 mars 2021)
Innebär det inte att anbudsgivande företag behandlas olika beroende på om brister i bevis avser anbudsgivarens egen kapacitet eller kapacitet hos företag som anbudsgivaren åberopar.
När bristen finns hos anbudsgivaren kan UM, enligt er, normalt inte be om ett nytt bevis utan regler om rättelse, förtydligande och komplettering ska tillämpas.
Om däremot brister i bevis avser ett företag som anbudsgivaren åberopar så ska UM, enligt 14 kap. 7 § LOU, begära att leverantören byter ut företaget mot ett annat företag.
När bristen finns hos anbudsgivaren kan UM, enligt er, normalt inte be om ett nytt bevis utan regler om rättelse, förtydligande och komplettering ska tillämpas.
Om däremot brister i bevis avser ett företag som anbudsgivaren åberopar så ska UM, enligt 14 kap. 7 § LOU, begära att leverantören byter ut företaget mot ett annat företag.
Per Johansson
23 januari 2018
Hej!
Ja, den skillnad du påpekar finns inskriven i lagen om offentlig upphandling (LOU).
Bestämmelsen i 14 kap. 7 § första stycket LOU är obligatorisk för den upphandlande myndigheten. Skyldigheten innebär att den upphandlande myndigheten ska begära att leverantören byter ut det åberopade företaget om den vid en kontroll funnit att företaget som åberopas befinner sig i en sådan situation att någon av de obligatoriska grunderna för uteslutning är uppfyllda eller om företaget inte uppfyller åberopade tillämpliga kvalificeringskrav.
Källhänvisningar
Ja, den skillnad du påpekar finns inskriven i lagen om offentlig upphandling (LOU).
Bestämmelsen i 14 kap. 7 § första stycket LOU är obligatorisk för den upphandlande myndigheten. Skyldigheten innebär att den upphandlande myndigheten ska begära att leverantören byter ut det åberopade företaget om den vid en kontroll funnit att företaget som åberopas befinner sig i en sådan situation att någon av de obligatoriska grunderna för uteslutning är uppfyllda eller om företaget inte uppfyller åberopade tillämpliga kvalificeringskrav.
Källhänvisningar
- 14 kap. 7 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – byta ut ett företag som åberopas av en leverantör
- prop. 2015/16:195 s. 1096–1097 – om bestämmelsen 14 kap. 17 § LOU.
Robin
23 januari 2018 (Uppdaterat 08 mars 2021)
Finns det något motiv, eller någon förklaring, till vad som föranleder skillnaden.
Per Johansson
24 januari 2018
Hej!
Något motiv till skillnaden kan varken utläsas av LOU-direktivet eller förarbetena. Upphandlingsmyndigheten kan inte spekulera i vad motivet till skillnaden är.
Något motiv till skillnaden kan varken utläsas av LOU-direktivet eller förarbetena. Upphandlingsmyndigheten kan inte spekulera i vad motivet till skillnaden är.
Robin
25 januari 2018
Skulle man kunna tolka det så att möjligheten att tillåta rättelse, förtydligande och komplettering faktiskt är större när det gäller kvalificeringskraven (vid åberopande av annat företags kapacitet, red. anmärkning) än i andra fall?
Det verkar ju orimligt att en leverantör som hänvisar till egen kapacitet har sämre möjligheter att komma in med nya bevis för att styrka sin kapacitet än en leverantör som åberopar ett annat företags kapacitet.
Det verkar ju orimligt att en leverantör som hänvisar till egen kapacitet har sämre möjligheter att komma in med nya bevis för att styrka sin kapacitet än en leverantör som åberopar ett annat företags kapacitet.
Per Johansson
25 januari 2018
Hej!
Utformningen av de ovan diskuterade bestämmelserna verkar få detta oväntade resultat.
Frågan kommer dock med största sannolikhet att prövas av domstol. Först då kan vi säkert veta hur stor skillnaden faktiskt är mellan de olika situationerna.
Läs mer i inlägget Innebär det en nackdel för anbudsgivare att inte åberopa annans kapacitet? i vår Frågeportal där detta berörs ytterligare.
Utformningen av de ovan diskuterade bestämmelserna verkar få detta oväntade resultat.
Frågan kommer dock med största sannolikhet att prövas av domstol. Först då kan vi säkert veta hur stor skillnaden faktiskt är mellan de olika situationerna.
Läs mer i inlägget Innebär det en nackdel för anbudsgivare att inte åberopa annans kapacitet? i vår Frågeportal där detta berörs ytterligare.
Robin
26 januari 2018 (Uppdaterat 22 oktober 2021)
Fråga oss!
Frågeservice är stängt den 29 april på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.