Upphandling av drift och utveckling av en öppen IT-plattform
Publicerad 04 maj 2017
Hej!
Vi ska upphandla en e-tjänsteplattform. Det finns en plattform som man kan ladda hem kostnadsfritt. Men man måste då upphandla drift av plattformen och utveckling.
Ser du några problem med detta. Vissa leverantörer av e-tjänsteplattformar ( inte den kostnadsfria) som utesluts.
Men den information vi har är att det i alla fall finns två leverantörer som kan lämna anbud på drift och utveckling. Vi har tittat på andra kommuner som upphandlat på detta sätt ( laddat hem kostnadsfri plattform och upphandlat driften), de har bara fått 1 anbud, men är nöjda med resultatet.
Tacksam för dina synpunkter!
Med vänliga hälsningar
Christina Wikström
-------------------------------------------------------------------
[Redigerad signatur]
Vi ska upphandla en e-tjänsteplattform. Det finns en plattform som man kan ladda hem kostnadsfritt. Men man måste då upphandla drift av plattformen och utveckling.
Ser du några problem med detta. Vissa leverantörer av e-tjänsteplattformar ( inte den kostnadsfria) som utesluts.
Men den information vi har är att det i alla fall finns två leverantörer som kan lämna anbud på drift och utveckling. Vi har tittat på andra kommuner som upphandlat på detta sätt ( laddat hem kostnadsfri plattform och upphandlat driften), de har bara fått 1 anbud, men är nöjda med resultatet.
Tacksam för dina synpunkter!
Med vänliga hälsningar
Christina Wikström
-------------------------------------------------------------------
[Redigerad signatur]
Christina Wikström
Publicerad 04 maj 2017
Hej Christina,
Jag kan tyvärr inte bedöma det enskilda scenario du beskriver. Däremot är upphandlingslagstiftningen konstruerad på det sättet att anskaffningar som görs utan att den upphandlande myndigheten utför någon motprestation inte omfattas av upphandlingsreglerna. Detta eftersom det då inte anses föreligga ett kontrakt enligt definitionen i lagen. En sådan transaktion är av benefik karaktär medans situationen där båda parter utger prestationer är av onerös karaktär.
Det kan in praktiken vara svårt att klart se var gränsen mellan ett benefikt och ett oneröst avtal går. En motprestation behöver inte enbart bestå av en betalning i pengar, utan det räcker med att en motprestation som görs har ett ekonomiskt värde för att avtalet ska kunna betraktas som oneröst.
Vidare ska det tilläggas att EU-domstolen i sin praxis uttryckt att avtalsupplägg där enskilda transaktioner var för sig inte är upphandlingspliktiga, men tillsammans innebär att upphandlingsplikt uppstår, ska upphandlas. Ett exempel på en sådan situation kan vara att t.ex. en kommun säljer mark till en exploatör som uppför en kontorsbyggnad efter kommunens anvisningar och därefter hyr kommunen byggnaden av exploatören. Varken försäljningen av marken eller hyresavtalet är ensamt upphandlingspliktigt, men i praktiken har kommunen anskaffat en byggentreprenad som är upphandlingspliktig.
En generell risk vid upphandlingar av IT-system och liknande är att upphandlande myndigheter blir inlåsta i de system man en gång har skaffat och därigenom också blir leverantörsberoende i större utsträckning. Av den anledningen är det kanske lämpligt att man genomför en ordentlig behovs- och marknadsanalys för att försöka minimera att den situationen uppstår när anskaffningen väl har genomförts.
Uppdaterad: den 21 augusti 2019
Med vänliga hälsningar,
Jag kan tyvärr inte bedöma det enskilda scenario du beskriver. Däremot är upphandlingslagstiftningen konstruerad på det sättet att anskaffningar som görs utan att den upphandlande myndigheten utför någon motprestation inte omfattas av upphandlingsreglerna. Detta eftersom det då inte anses föreligga ett kontrakt enligt definitionen i lagen. En sådan transaktion är av benefik karaktär medans situationen där båda parter utger prestationer är av onerös karaktär.
Det kan in praktiken vara svårt att klart se var gränsen mellan ett benefikt och ett oneröst avtal går. En motprestation behöver inte enbart bestå av en betalning i pengar, utan det räcker med att en motprestation som görs har ett ekonomiskt värde för att avtalet ska kunna betraktas som oneröst.
Vidare ska det tilläggas att EU-domstolen i sin praxis uttryckt att avtalsupplägg där enskilda transaktioner var för sig inte är upphandlingspliktiga, men tillsammans innebär att upphandlingsplikt uppstår, ska upphandlas. Ett exempel på en sådan situation kan vara att t.ex. en kommun säljer mark till en exploatör som uppför en kontorsbyggnad efter kommunens anvisningar och därefter hyr kommunen byggnaden av exploatören. Varken försäljningen av marken eller hyresavtalet är ensamt upphandlingspliktigt, men i praktiken har kommunen anskaffat en byggentreprenad som är upphandlingspliktig.
En generell risk vid upphandlingar av IT-system och liknande är att upphandlande myndigheter blir inlåsta i de system man en gång har skaffat och därigenom också blir leverantörsberoende i större utsträckning. Av den anledningen är det kanske lämpligt att man genomför en ordentlig behovs- och marknadsanalys för att försöka minimera att den situationen uppstår när anskaffningen väl har genomförts.
Uppdaterad: den 21 augusti 2019
Med vänliga hälsningar,
Mattias
10 maj 2017
Fråga oss!
Frågeservice är stängt den 29 april på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.